På eftermiddagen lämnade jag familjen hemma och åkte in till storstan Helsingfors. Det blev lite shopping och sedan styrelsens julmöte på restaurang. Med andra ord har jag fått äta gott i sällskap av andra vuxna. Det om något uppskattas.
Kategoriarkiv: Mat
Det smakar jul
Efter Viggos dagis julfest på morgonen veckohandlade barnen och jag. Som belöning köpte vi smaksatt kvarg åt oss, vilket vi annars gör sällan då det blir godare att göra själv. Men då det står pepparkaka på burken är vi lätt övertygade så här i juletider. Kvargen levererar, den smakar gott. Blir nog lite sugen att pröva blanda själv, hur svårt kan det vara med kvarg och pepparkakskrydda?
Jag kom också ihåg Julradion, som sedan spelade resten av eftermiddagen. Lätt, då en inte själv behöver hitta tervliga julsånger på en CD-skiva eller spotify. Även om alla stycken som spelas inte är toppen toppen går det att ha på i bakgrunden.
Mannen och maten
Inspirerad av Hannas wokmiddag här en dag blev det wok för samtliga här idag. Nu undrar jag varför jag inte tidigare gjort samma mat åt hela familjen? Eller jag har flera gånger tänkt göra, men ballat bort det med något Aron inte får äta än. Denna wok lyckades jag tillreda på ett Aron vänligt sätt. Riset vi åt till blev också smaklöst och passade honom bra. Dags att skärpa mej, för visst var det lätt.
Jag har dragit mej från att låta Aron äta själv. Med två barn i bagaget som fått äta själv från ung ålder har jag bara inte orkat ta den shown en tredje gång. Nu då han snart är 10 månader och närmar sej ett år inser jag att jag inte kan mata honom i det oändliga hur prydligt det än är så.
Middagen serverades från egen tallrik med sked att äta med. Först såg han mycket förundrad ut och blandade lite med skeden i maten.Försiktigt började han plocka åt sej ris och majs och morot. Broccolin undvek han länge. Det mesta prickade han i munnen, med fingrarna eller handen, skeden höll han ett hårt grepp om.
Det är länge sedan Aron suttit så här tyst då han ätit och aldrig har jag sett honom så här koncentrerad på något. Jag tror minsann han gillade att äta själv. När magen var mätt och jag inte var kvick nog att ta tallriken av honom, låg den ju så klart upp och ner på golvet. Nästa gång är jag skarp på slutet.
Studerar en mina bilder mer noga ser en att ingen av dem lika till färgen. Mest den vita som skiftar olika. Jag testar färgtemperatur (kelvin) inställningar för att få bort det gula ljuset. Inte lätt, inte lätt. Och minst lätt då de gula ljuskällorna har olika nyanser alltså temperatur. Det jag gillar med testkameran 70D (till skillnad från min egen 650D) är att det går att ställa in kelvin värdet själv på skalan. Jag vill inte skicka tillbaka denna kamera alls!
Vårt lilla café
Länge har de bett och frågat när vi kan äta mellanmål från lekservicen. Idag var äntligen den dagen då jag orkade ställa till. Viggo började med att diska, skölja och torka kärlen. Elin hjälpte till lite grann, hon var inte helt på humöret efter vilan i detta skede. Sedan dukade de koppar och assietter åt oss tre samt valde servetter. Kaffekannan fyllde vi med äppelsaft. Sedan kunde vi sitta där runt bordet och leka mamma och pappa på café.
Efter bjudningen dukade vi undan och diskade alla tillsammans. Sist och slutligen behövde jag inte göra något utöver den vanliga serveringen kring mellanmålet, men det har bara känts som för mycket de flesta av dagarna.
Gula ljuset bort
Om det fanns extra tid på dygnet vet jag precis vad utnyttjade den tiden till. Fotografering och bildredigering. Jag vill mycket och har stora tankar, men verkligheten sätter stop. Som tur finns det en framtid och denna hobby ska jag satsa på sen då det finns tid. Nu gör jag så gott jag kan med den tid och de medel som finns.
En och samma bild. Den övre bilden är originalet, så som kameran med mina inställningar tog bilden. Jag hade släckt lampan i matsalen för att slippa det gula ljuset, men glömde den i köket. Detta märkte jag då jag flyttade bilderna till datorn. Redigerade bilden lite hastigt och är bra mycket mer tillfreds med den nedre bilden. Nu hoppar inte den (gula) dörröppningen i ögonen lika starkt mera.
Nio månader
Aron blev nio månader, 39 veckor, idag. Förra månadens inlägg finns här. Då fick han inte äta själv och det får han inte i denna dag göra. Men har om dagen när han ätit klart flyttade jag över resten av maten i en liten skål åt honom. Sedan fick han äta resten själv. Han brukar ha en kort plastsked själv då jag matar som jag sätter mat på åt honom. Den skeden är han riktigt duktig att föra till munnen. Han sken som solen då han fick tallriken framför sej och försökte få mat på skeden och vidare i munnen. Kanske han kan få äta själv igen någon dag. Banan- och päronbitar får han plocka själv. För övrigt gillar han frukt, men inte satsumas än.
Aron har börjat stå korta stunder utan stöd och håller balansen rätt fint. Får se när han försöker ta steg. Gå gör han ju med stöd och längs med möbler och dylikt.
Han har ett underbart skratt och en egen humor. Älskar när Viggo eller Elin leker och busar med honom. Visst duger det med mamma och pappa också. Han leker gärna med riktiga leksaker och har börjat intressera sej för böcker och djur. Speciellt gillar han katter och hundar på bild och bild med ljud är toppen.
Aron somnar själv på kvällen de flesta gånger. Det verkar som han störs om någondera av oss sitter hos honom. Några gånger kan vi behövas hos honom före han somnar. Han vaknar två till tre gånger i natten, ibland fler. Hittills har jag ammat honom en till två gånger. Men efter lördagens fest försöker jag sluta med nattmat från mej och övergå till mjölk på flaska. Den vägen hoppas jag vi snart får bort nattätandet. Han har två tänder i nedre käken och så som dreglet rinner tippar jag att han snart har tänder i övre raden också.
En soppa lite ditåt
Med en pumpa storlek inte så stor hade jag stora tankar på att koka soppa. Redan före jag började visste jag att det inte kommer att gå vägen med enbart pumpan. Plockade således fram morot, rova, potatis, purjo, palsternacka och selleri också. Istället för pumpasoppa fick vi en höstsoppa som smakade till lunch denna kyliga dag. Pumpasoppa får det bli en annan gång.
Tre fotografer fyra bilder
En dag hos systern. Jag var själv rätt seg att ta tag i kameran, mest för att det var så mörkt inne hela regniga dagen. Fick som tur hjälp av syster som tog bild på det goda brödet hon svängde ihop åt oss. Det åt vi av både till mellanmål och med soppan till middag.
En av mina bilder. Aron som en stund satt stilla och pynjade med några duplon. Han är inte typen som trivs stilla. Det är inte lätt att läsa en bok med honom, antingen försöker han äta boken eller också vill han bara klättra upp längs en.
Elin tog en bild på den bästa momi. Momi som en liten stund hann sitta ner. Annars hade hon fullt upp med att dela sej mellan fyra barnbarn på en och samma gång. Inte en lätt match, men hon klarar det super.
Elin knäppte också den fjärde bilden jag visar er. Systerns nya kök är snyggt! Och allra mest gillar jag deras nya matbord och stolar. Ska en annan gång försöka fånga dem på bild. Det blev spenatsoppa som gillades av alla runt middagsbordet.
Det lilla extra
En tjatig, tung och sunkig dag kan piggas upp med mellanmåls servering på golvet i barnens rum. Alla på gott humör för stunden. Mycket skönt!
Lantmarknad på torget
Vi gick en runda på lantmarknaden som arrangerades på torget. Det vimlade av folk som handlade grönsaker och rotsaker, åt våfflor eller grillkorv. Jag handlade hem ett knippe persilja och ett knippe purjo för vintern, två färska vitlökar samt maltbröd. Brödet har vi nästan ätit upp redan.
