Bastukväll

På fredag kväll samlades mina farbörder med sina fruar, min famo och vaari, syster&sambo, bror&flickvän hos vår mamma på bastukväll. Ja, vi var också där. Det sista bastukvällen i huset. Farbröder och farfar har varit med och byggt det då för länge sen. Vi har firat juldagar med hela släkten samlade och otaliga födelsedagar. Härliga minnen har vi alla från de gångna åren. En av farbröderna berättade hur vår pappa har lärt honom göra den bästa lasagnen och farbrodern i sin tur lärde pappa knepen till en lyckad vitsås.

Nuppu stornjuter.

En mycket tyst moster leker. Hon har ingen röst alls för tillfället.

Mina cake pops, som egentligen borde kallas cake bolls. Glömde stickorna hemma. Och manicken att göra dekorationen med, så försökte få lite streck av chokladen med en sked. Absolut inte det vackraste slutresultatet, men smaken var det inget fel på. Inne i popsen fanns en blondie-citron kaka som i sej var tillräckligt kladdig att det blev en fin röra att forma bollar av. Behövde inte tillsätta frostingen jag förberett (går bra med färskost också, men vissa i min släkt lider av ”allergier”).

Mamma hade fixar  super goda sallader och batong. Vi åt tills vi sprack efter att vi först badat bastu.

Cookiebrownies

På torsdagen medan Viggo var i klubben och J där på farsdagskaffe passade jag och Elin på att baka inför fredagens bastukväll.

Har inga foton från själva bakandet. Men oj så det var lätt med bara en hjälpreda. Duktig var hon på att hälla i socker och mjöl och att röra om. Vi bakade Cookiebrownies från Mia Öhrns bok Fler kladdkakor. Gudomligt goda! Följde receptet, förutom nötterna som vi ersatte med vitchoklad.

RECEPT

Klä en ungdform, ca 20×30 cm, med bakplåtspapper. Jag hade en lite större och det fungerade bra. Sätt ugnen på 200 grader.

Brownissmet

150 g smör
200 g mörk choklad
4 ägg
2 dl strösocker
2 dl (120g) vetemjöl
1 krm salt

Smält smöret. Bryt chokladen i mindre bitar och smält försiktigt. Rör om till en jämn smet. Jag smälte smöret och tillsatte chokladbitarna, rörde om, hade det en omgång till i mikron och rörde om till en jämn smet. Låt svalna lite.

Vispa upp äggen lätt tillsammans med sockret. Jag gjorde detta med handvisp, eftersom det inte behöver bli en fluffig vit smet av ägget och sockret, utan det räcker med att vispa ihop ingredienserna. Rör ner chokladsmeten. Blanda mjöl och salt, rör ner i smeten och rör till en jämn massa. Fortsätt med cookiesmeten.

Cookiesmet

50 g smör
1,5 dl farinsocker
1 ägg
2 dl havregryn
1 dl (60g) vetemjöl
1/2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
75 g mörk choklad, grovt hackad
1/2 dl nötter, gärna valnötter eller hasselnötter, grovt hackade. Jag använde vitchoklad.

Smält smöret och rör ner sockret. Tillsätt resten av ingredienserna och rör ihop till en tjock smet.

Bred ut browniesmeten i formen och klicka tu cookiesmeten ganska tätt. (Vill du inte använda all cookiesmet kan du grädda några vanliga cookies.) Grädda kladdkakan i nedredelen av ugnen i cirka 16 minuter eller något längre om du ska servera den samma dag. Låt svalna helt, lossa sedan kakan ur formen och skär den i bitar. Låt gärna kakan stå i kylen över natten, är den väldigt kladdig går den lättare att hantera dagen efter.

Det stämmer, försökte skära i kakan samma eftermiddag, men hahaah. Allt fastnade i kniven och det blev bara fult. Packade in den med bakplåtspapper och allt (fick inte loss den) i folie och ställde i kylen. Nästa dag var det lätt som en plätt att skära små nätta bitar. Jag gräddade kakan 16 minuter.

 

Fredagens frost och vänskap

Hoppsan, tiden rusar då man har roligt. Har glömt bort att jag har en blogg, igen. Tar igen det nu.

På fredagen var det fint väder, vi passade på att njuta ute.

Fotade lite frost, åter. Men det är så fint.

Viggo och grannflickan E lekte tillsammans hela den tiden vi var ute och de bråkade inte en gång. De kunde till och med samsas om en sparkis. Turvis åkte de ner för backen på gården. Ett försök att leka kurragömma gjorde de också. Vi höll på att tappa bort barnen på gården då.

Viggo övade att ta fart själv, benen rörde sej samtidigt åt samma håll. Framsteg! Elin vill numera ha hård fart i gungan, men inte för hård.

Hos Momi lekte de tillsammans en stund. Viggos elefant sa hej åt Elins elefant. Tillsammans fick vi lära Elin att hennes elefant ska svara. Tillslut lyckades det och lekten kunde fortsätta i det oändliga. Eller tills Viggo tappade intresset.

 

Riktigt ruskigt och rätt mysigt

Tisdag=klubb för oss alla. Vädret på morgonen var ju inte precis drömmen. Det regnade/snöade/slaskade i alla tänkbara riktningar. Usch! Jag hade helst stannat inne med yllessockor på fötterna och en filt upp till öronen. Istället fick jag hålla yllesockorna på fötterna, klä oss enligt vädret (dykardräckt hade varit ypperligt) och utmana rusket.

Elin hade det rätt bra. Jag hade gärna bytt plats med henne.

Viggo cyklade tappert. Hemma efter klubben kom han ihåg att han planerade ta skidglasen på, men att han glömde ta dem då vi gick hemifrån. Det kändes otrevligt då vädret piskade rakt i ansiktet, det håller jag med om.

Vägen till klubben kändes evighetslång. Jag hann sakna en bil minst hundra gånger.

Passligt (läs opassligt) medan middagen var i ugnen for strömmen och det blev skymning inne hos oss. Jag plockade fram mera ljus, hämtade lyktor från förrådet och ljusslingor från skået i kaosrummet. Tänk att vi har ljusslingor som går på batterier. Har flera gånger tänkt göra mej av med dem, men nu tänker jag inte göra det. Ska istället förvara dem lätt tillgängligt inför nästa strömavbrott.

Viggo gillade att få leka där i ljuset av slingorna. Och visst var det mysigt med ljus överallt. Annars hade jag klarat mej utan avbrottet.

Till middag serverades yoghurt och bröd, ingen orkade vänta på maten i ugnen. När vi ätit klart tändes alla lampor, diskmaskinen fortsatte diska och fläkten började susa igen. Det var mycket tyst i hemmet utan ström. Detta avbrott varade i ca 45 minuter.

Ett undantag

Idag hände det, som aldrig händer. Vi åkte buss, nåh, det händer ju rätt ofta. Men vi fick vagnen med oss in i bussen. Den behövde inte åka i bagageutrymmet. Jag tror vi har haft vagnen inne i bussen senast då det bara var jag och Viggo som åkte, före Elin fanns. Det händer med andra ord inte ofta.

Det som gör det hela lite komiskt är att vi idag pratade om bussar&barnvagnar i lunchbordet. Då konstaterade jag åt Malin att det sällan är en buss med rum för vagnen. Lite roligt, eller?

En gång till

Har man en gång gjort något roligt, kan man väl göra det en gång till? Nu talar jag roligt ur barnens synvinkel, inte nödvändigtvis min. Det handlar om de där ytterkläderna i tamburen. Idag revs allting ut igen. (Tycker det ser ut som vi har hur mycket utekläder som helst då allt ligger utspritt på golvet.)

Bus bland kläderna tillsammans med Freja.

Elin passade på att klä på sej lite kläder, för omväxling.

En hamburgare. Jag har en känsla att det här inte är sista gången lådorna töms på innehållet.

Tack flickor för sällskapet! Och tack för semlorna, de sjönk i rask tackt till mellanmål! Semlorna hade bättre åtgång än Oivallus-brödet haft. Och det är en stor favorit hos Viggo och Elin. Jag ska handla gröna mjölpåsen nästa gång vi är i matbutiken.

 

Fingerfärdighet

Elin har sakta men säkert börjat visa intresse för pussel. Om hon själv får välja är det Viggos 20 bitars Blixten pussel som gäller. Hon får sällan välja pussel helt själv.

Det är inte det lättaste att få hönan att passa på kattens plats.

Viggo gillar för tillfället att modellera. Nyaste nytt är att göra spöken av duplogubbar. Här håller han på att täcka gubben med modellera.

Här har vi ett färdigt spöke. Jag är mycket nöjd att vår modellera inte är av den klibbiga sorten. Denna lossar lätt och så tvättar Viggo gubbarna efteråt.

Bland lådor, skåp och kärl

En dag i Esbo. Skåpstädning, skåpstädning, skåpstädning. Och ännu lite skåpstädning. Varvat med lite packande. Mamma ska flytta ut ur huset där vi alla bott sedan år 1990. Vi barn har ju då alltså flyttat ut i tur och ordning. Det finns en hel del saker att gå igenom. Mycket ska hänga med till nya hemmet, men en hel del saker ska bort. Vi har fyndat allt från legon och dockvagn från 80-talet, till tee kannans värmare och gammal hushållsvåg. (Om nån är intresserad så är det bara att ropa hepp! Det finns också tre Riihimäki glasburkar i olika storlekar utan lock)

Dockkärran var tyvärr i ett sådant skick att jag inte orkar göra nåt åt den. Annars hade den varit perfekt. Hjulen är sneda och ett rör inte golvet, rost finns det gott om och tyget borde bytas ut i sin helhet. Det fanns också kvar en ”emmaljunga” dockvagn, men som kommer att gå samma öde till mötes som kärran. Legona, de kommer att finnas kvar.

Bland köksgrejerna fanns många fina glasburkar och några plåtburkar jag gärna hade plockat med mej hem. Men det finns inte plats i våra skåp, det är redan överfullt. Får göra en skåprensning här hemma också nu i samma veva. Hos mamma fortsätter vi en anna dag igen. Det finns mycket kvar att fixa, men tillsammans klarar vi det.

Nästintill perfekt

För en timme sedan hade denna dag slutat perfekt. Men men. För nöja mej med ett nästan perfekt istället. Nu undrar ni förstås vad som förstörde denna dag. Och någon kanske undrar vad som gjorde denna dag så perfekt.

Joo. Vi började med att sova till klockan 6.22, underbart efter många mornar då klockan visat 5 och något. Efter frukost och lite lek åkte två glada barn och en man iväg till farmor och farfar. Jag fick dammsuga igen (jag gjorde det igår också) och torka damm i lugn och ro. Jag fick baka en andra version på en rödbet-getost-fetaost paj. Recept jag utgick ifrån finns här.

Jag fick förbereda trakteringen inför lunchen efter me&i klädparty utan avbrott. Bjöd, förutom pajen, på bulgur-feta-broilersallad, tortillasushi och efterrätt. Mojito-ostkaka som jag blev sugen på då jag så det här inlägget. Använde detta recept.

Samt chokladcupcakes med pätkis och frosting med mjölkchoklad. (som ser ut som bajskorvar pritsade med den tyllen jag valde, hups!)

Sedan fick sällskap av systern. Vi experimenterade med vår version av kolokitokeftedes. Ni får receptet på dessa zuccinibollar bara vi testat våra förändringar vi vill göra.

Gästerna anlände. Härligt att umgås en stund med vänner och få se på fina färgglada kläder. Köpte kanske några plagg, vi återkommer till det en annan gång. Jag fick en liten gåva också då jag var värdinna för kalaset.

Jag fick en liten stunds lugn och tystnad före familjen kom och hämtade mej. Vi åkte på inflyttningsfest. Fick umgås med flera kompisar och deras söta barn, se ett fint nytt hus och äta gott. Blev lite sugen på ett hus med stora rum och utrymme. Men vill inte bo i skogen.

Jag och barnen åkte hem. Usch för dimman på vägen. Pluss för två vakna under bilresan. Lite lek med hemnycklar och bilnycklar, kvällsgröt, frukt i mängder, saga, sånger och god natt.

Perfekt! så här långt.

Sen insåg jag att tvätten hade blivit oupphängd tidigare. Fick inte upp locket, något fel?! Joo, maskinen hade aldrig tvätta byket, aldrig gjort annat än tagit in lite vatten och löst upp tvättmedlet. Där sjönk humöret. Jag försökte starta om maskinen några gånger, men nej. Jag hoppas innerligt att det är något jag inte fattar och att den går igång imorgon. Annars får jag packa med den blöta tvätten till mamma imorgon och så får vi väl skaffa en ny maskin. Inte kul, inte det minsta.