Sagoborgen

Trumvirvel och hurra rop!

Publicerat november 10, 2014 av anni

Jag skjuter antagligen mej själv i foten nu. Men. Aron sov för första gången natten igenom utan en enda droppe mjölk. Före klockan sex ammade jag honom och lade tillbaka i egen säng. 6.38 steg han och jag upp. Klart godkänt! Nu räknar jag med att nästa natt blir katastrof eftersom jag ropar ut detta här, men låt vara då. Jag har sovit över sex timmar i ett streck och det om något är härligt! Det har inte hänt på över nio månader, om jag minns rätt. Det komiska är, att jag nästan känt mej pigg idag efter en natt med längre oavbruten sömn.

Bilderna nedan har inte ett skvatt att göra med varken Arons eller min sömn, men det kvittar. Då barnen och jag var på berget här om dagen knäppte jag lite bilder på naturen runt omkring. Dessa två är på samma motiv, bara fokuset som ändrar. Nu ska vi också fokusera på den goda sömnen, inte de nätter som varit värdelösa (för dem finns det av).

Ute i det fria

Publicerat november 8, 2014 av anni

Efter lite gnäll och några jag vill inte, kom vi ut i friska luften. Vi styrde stegen upp på berget utgående från famos tips om omkull fallna träd. Vi hittade flera träd och barnen erövrade trädstam efter trädstam.

Det var så där vackert tyst och stilla i skogen, förutom barnens glada prat. För visst hade de roligt när de kom igång med att klättra, hoppa, krypa, hasa och springa.

Ute i naturen får de leka utan att störa någon, utan att söndra något annat än torra kvistar och mossa. Jag behöver inte neka dem lika mycket som vissa stunder här inne, det om något är skönt. Vi är alla på gott humör, om det råkar vara en bra stund där ute och det var det idag.

Trädstammarna var hala och våta. De nya crocs skorna passade bra för vädret och terrängen, skobottnen gav lite fäste på marken och träden. Elins färgval är rätt känsligt för, ja för allt, men valet var hennes eget.

Viggo och Elin trivs i skog och mark. De vågar mycket, Elin försiktigare och behöver mer hjälp. Med uppmuntran och beröm klarar de allt världens där ute och leendet blir bara bredare i takt med att kinderna blir rödare och modet växer. Glädjen att lyckas, ni vet. Nästa gång vill Viggo att vi går ännu längre bort.

Tema fotografering

Publicerat november 7, 2014 av anni

Gruppfoto, enskilt foto, syskonfoto, kompisfoto och kusinfoto. Det sistnämnda försökte vi oss på idag. Med dålig belysning i vardagsrummet. Med inte för pigga barn. Vi fick fyra kusiner på flera bilder. Ingen lika perfekt som bilderna från förmiddagens dagis- och klubbfotografering, men på allt sätt underbara bilder.

40+4

Publicerat november 6, 2014 av anni

Idag har Aron varit född lika länge som jag var gravid med honom. 40 veckor och fyra dagar. Visst har jag gillat detta liv med honom på utsidan av magen betydligt bättre än slutrakan av graviditeten.

Första snövädret

Publicerat november 6, 2014 av anni

På morgonen började det plötsligt snöa. När vi åkte iväg till dagis var marken inte mycket vit. Jag hoppades att det inte var ett långvarigt snöväder, för ville inte gärna köra hem med sommardäck under bilen på snöslaskiga vägarna. Även om det var regn mellan varven var det snö (slask) som kom ner då vi åkte hem igen på dagen. Inte det minsta kul att köra kan jag säga då vägarna var riktigt vita. Men med rätt hastighet, speciellt i kurvorna, hade jag full koll på bilen hela vägen hem, förutom en halv sekund i en kurva mitt i en backe.

Medan jag bar in butikskassarna passade barnen på att smaka lite på snön. Som tur smakade lunchen bättre. En stund snöade det riktigt ordentligt och marken var nästan vit.

Det vackra varade inte länge, snabbt öste regnet ner. När de äldre barnen var ute i regnvädret fanns det ännu slask på marken att leka med. Men nu tror jag nog allt har regnat bort.

Vackert från morgon till kväll

Publicerat november 1, 2014 av anni

Dagen grydde med den vackraste himlen. Vi beundrade med Viggo en stund. Sedan tog vi itu med dagens sysslor. Han med leken och jag med städning, matlagning och förberedelser inför Blingo imorgon.

Före lunch tvingade jag ut barnen och mej. Aron fick hänga med i bärsele, då dagensförsta tupplur avbröts av motorsågande grannar före den egentligen ens hann börja. Vackert vindstilla solskens väder och riktigt glada barn trots allt.

På eftermiddagen då det började skymma åkte vi till pappas grav. Sju år har passerat sedan han togs ifrån oss. Det går inte en dag utan saknad. Speciellt tungt känns det att inte ha honom här och lära känna barnbarnen. Och visst saknar jag honom i husbygget också, hur många andra fina som än är inblandade. Pappa är alltid pappa.

Det var precis så vackert på gravgården i skymningen som jag föreställt mej förra året då det blev ett tidigare besök. Detta var första gången vi var på plats som en fem personers familj. Elin undrade iår igen var mofa egentligen är. Inte lätt att förklara denna gång heller.

Den glada pumpan

Publicerat oktober 31, 2014 av anni

Köpte en pumpa Halloween till ära och gerberor i vackra höstfärger. Vårt pynt för Halloween var klart. Fick till och med gröpt och skuret i pumpan, annars hade den väl stått på bordet helt naturel. Valde att göra pumpan med glad min, söt som så.

Till vår mysiga fredagsmiddagen, den första denna vecka då hela familjen varit samlad, lös pumpan fint på bordet. Viggo och Elin var noga med att se pumpans ansikte och vi placerade om den några gånger för glada miner hos alla. Senare lös pumpan upp barnens mörka rum då de lekte. Mysigt.

En ovälkommen gäst?

Publicerat oktober 29, 2014 av anni

Dagens naturprogram utspelades där ute gården. Vi fick följa med spektaklet från sovrumsfönstren. En ekorre hade hittat till fågelbordet. Små fåglarna höll sej borta då den fyrbenta satt där och smaskade frön. Kanske inte den mest önskade besökaren vid fågelbordet.

Några modiga flög snabbt fram och tillbaka för att få tag på ett frö. När ekorren var nere på marken för att gömma frön i gräset för vintern passade fåglarna på. Viggo var lätt road då ekorren gömde maten, han vet att djuret är tankspritt och inte hittar sina gömmor och det går ju inte att hitta dem under all snö.

Det blåste stormvind där ute och den lilla kurren satt stadigt (?) på pinnen med fladdrande öron och svans. Den måste ha ett hårt grepp, jag kan bara inte fatta att den satt där helt oberörd.

Gula ljuset bort

Publicerat oktober 28, 2014 av anni

Om det fanns extra tid på dygnet vet jag precis vad utnyttjade den tiden till. Fotografering och bildredigering. Jag vill mycket och har stora tankar, men verkligheten sätter stop. Som tur finns det en framtid och denna hobby ska jag satsa på sen då det finns tid. Nu gör jag så gott jag kan med den tid och de medel som finns.

En och samma bild. Den övre bilden är originalet, så som kameran med mina inställningar tog bilden. Jag hade släckt lampan i matsalen för att slippa det gula ljuset, men glömde den i köket. Detta märkte jag då jag flyttade bilderna till datorn. Redigerade bilden lite hastigt och är bra mycket mer tillfreds med den nedre bilden. Nu hoppar inte den (gula) dörröppningen i ögonen lika starkt mera.

Nio månader

Publicerat oktober 27, 2014 av anni

Aron blev nio månader, 39 veckor, idag. Förra månadens inlägg finns här. Då fick han inte äta själv och det får han inte i denna dag göra. Men har om dagen när han ätit klart flyttade jag över resten av maten i en liten skål åt honom. Sedan fick han äta resten själv. Han brukar ha en kort plastsked själv då jag matar som jag sätter mat på åt honom. Den skeden är han riktigt duktig att föra till munnen. Han sken som solen då han fick tallriken framför sej och försökte få mat på skeden och vidare i munnen. Kanske han kan få äta själv igen någon dag. Banan- och päronbitar får han plocka själv. För övrigt gillar han frukt, men inte satsumas än.

Aron har börjat stå korta stunder utan stöd och håller balansen rätt fint. Får se när han försöker ta steg. Gå gör han ju med stöd och längs med möbler och dylikt.

Han har ett underbart skratt och en egen humor. Älskar när Viggo eller Elin leker och busar med honom. Visst duger det med mamma och pappa också. Han leker gärna med riktiga leksaker och har börjat intressera sej för böcker och djur. Speciellt gillar han katter och hundar på bild och bild med ljud är toppen.

Aron somnar själv på kvällen de flesta gånger. Det verkar som han störs om någondera av oss sitter hos honom. Några gånger kan vi behövas hos honom före han somnar. Han vaknar två till tre gånger i natten, ibland fler. Hittills har jag ammat honom en till två gånger. Men efter lördagens fest försöker jag sluta med nattmat från mej och övergå till mjölk på flaska. Den vägen hoppas jag vi snart får bort nattätandet. Han har två tänder i nedre käken och så som dreglet rinner tippar jag att han snart har tänder i övre raden också.