Medan storasyskonen klär på sej utekläder får den lilla vänta på sin tur. När det väl blir hans tur, har han redan somnat. På med kläderna och ut i vagnen bara. Vissa gånger verkar det vara lite för lätt att få ut tre barn. Antar att jag nästa vecka sväljer de orden, då vi har tider att passa. Det är rätt skönt att ha lov från klubbarna, inget måste att skynda någonstans.
Viggo var ut och stavgå, det har han gjort mycket den här vintern då det inte går att skida.
Elin kokade mat en stund.
Lekt i parken med kompisar.
Hittat sand som inte var frusen under rutschbanan.
Ätit russin, mandlar och cashewnötter samt hejat på Finland i OS hockey.
Hejat vidare i den spännande matchen mot Ryssland. Finland vann 3-1 och tog sej vidare, jess!
Beundrat och doftat på vacker blombukett familjen fick från Js jobb.
Vanligtvis sitter Elin på den vita tripp trappen och Viggo på AGAM barnstolen från Ikea. Vi började denna morgon med att plocka ut newborn setet till tripp trappen från förpackningen och klicka fast den på stolen. En vaken nöjd lillebror placerades i den. Elin fick sitta på Viggos stol och Viggo på en vanlig stol. Kul med alla tre barn runt matbordet, även om den yngsta rätt fort tröttnade och föredrog famnen.
Nu är tanken att skaffa en till AGAM från Ikea, förutsatt att det finns av dem. Samtidigt känns Viggo nästan för stor för den stolen. Hans ben är för långa och hamnar onaturligt på stödpinnen. På bilden nedan ser man hur Elins ben vilar på stödet, Viggo är tvungen att ha knäna rätt högt för att kunna ha fötterna på stödet. Han kunde egentligen sitta på en vanlig stol, men då sitter han på knä. Jag tänker att det inte kan vara bekvämt att sitta en hel måltid på knä, men jag kan ha fel. Får se hur vi löser det här ”problemet”.
Sista pappaledighetsdagen lider mot sitt slut. Sköna tre veckor lämnar vi bakom oss och tar tag i den nya vardagen imorgon. Skönt nog börjar livet hemma med tre barn med semester från klubbarna. Först tyckte jag det kunde vara jobbigt utan klubb, men nu tycker jag det är skönt att inte genast ha tider att passa. Att hinna iväg i tid på morgonen hinner vi med sen resten av terminen.
Denna sista lediga dag har vi varit ut på vift alla fem. Ända till kommunhuset för att skriva under några faderskapspapper och till matbutiken åkte vi. Hemma har det byggts lego, lästs för lillebror och kollats lite på OS i Sochi.
Vi har en aktiv förmiddag framför oss. Jag och J har stått i köket. Kul att kocka tillsammans. Det blev sjömansbiff till middag och baconlindad broiler till lunch. Under tiden vi gjorde mat var Viggo och Elin ute en stund. När de kom in spelade de på paddan tillsammans. Det är något de klarar galant de flesta gånger. De har ett legospel de turas om att spela och det går så bra så. Lillebror sov i vagnen i köket medan vi stekte och skramlade med kastrullerna. Han kan sova han, bara han först har ro att somna. Efter lunchen njöt vi av goda vändagsbakelser. Resten av dagen har vi njutit av ett rent hem, J både dammsög och torkade golvet, utan stress för matlagning.
Mina tre guldkorn njöt av varandras sällskap på morgonkvisten.
Elin är inte ivrig med vare sej spänne eller hårband. Spänne försöker vi ha i håret hela tiden, det lyckas varierande. En snodd däremot kan hon ha två minuter, sedan är det färdigt. Allt som oftast vill hon inte ha tofs alls. Idag ville hon inte ha tofs, inte snodd, inte pippitofsar. Men däremot dog det med hästsvans. Det ni, rätt benämning så duger det nog. Bra med många namn på samma slutresultat, då kanske hon går med på någon variant.
Vi hälsade på hos mamma för första gången sedan vi blev en fem personers familj. Allt som förut trots att vi är en mera. Barnen fick nya skjortor av Momi, som de genast drog på sej. Uppskattade presenter. Eller lillebror nöjde sej med att kolla på sin body, han får växa något för att passa in i den.
Hundarna var fundersamma då det igen dök upp en liten typ.
Lilleman stirrade stint på en pepsi max flaska en god stund. Apropå ingenting, jag har kommit ifrån mitt grymma pepsi max beroende. Drack alltså flera glas dagligen förut, mitt kaffe kan man väl säga. Sedan lillen fötts har jag druckit typ två glas av drycken. Det var inte planerat att sluta, men det gick lite av sej själv då det inte smakade dagen han föddes och på sjukhuset fanns det ju inte. Sedan hemma kändes det onödigt att ta till flaskan efter två dagar utan giftet. Visst känner jag sug efter drycken ännu sporadiskt och unnar mej ett glas nu och då. Vill bara inte falla ner i gropen och dricka dagligen igen.
Det har säkert inte undgått någon att det vackra kalla vintervädret är ett minne blått. Våt snö, bara sandade vägar, vattenpölar och lite is. Det är vår infart för tillfället. Barnen är glada att vara ute trots vädret. Fram med gamla kastruller och slevar samt traktorer och bilar, vattenlekarna är i full gång. Jag är rätt glad över beslutet att inte kasta våra gamla kastruller då vi förra året förnyade i köket. Samtidigt kan föräldrarna samt lillebror husera i köket och ha full koll på de äldre genom fönstret.
Undrar om det ännu blir vinterväder eller ska man börja önska vår nu i februari?
Elin fotade med pocketkameran. Bjuder på vår eftermiddag ur Elin synvinkel. Vi kollade på OS halfpipe. Häftigt tyckte både Viggo och Elin och snowboardade i vardagsrummet till lika som deltagarna i tävlingen. Andra bilden är Elins selfie, de bruna byxorna. Tredje och sista bilden är på mej och babyn.
