Efter en lång paus var det äntligen dags för måndagsträff med Danni och barnen igen. Den våriga känslan med plus grader och snön som smälter i rask takt gjorde att jag packade cyklarna med åt Viggo och Elin. Detta blev Puky premiären för denna vår. Tre ivriga och skickliga barn trampade och sparkade fram längs gatorna. Vi fick se deras nya hus också, utifrån då förstås.

Medan tre barn  av fem sov spelade Viggo och Elin några för dem nya spel. Bådas favorit blev Hedelmätarha. Roligt med ett spel de kan spela tillsammans utan att en vuxen behöver delta och roligt då de tillsammans spelar mot kråkan i spelet. Vinner kråkan förlorar de båda och tvärtom. Lite samma idé som i Sysselstaden spelet.

Medan de äldre barnen pusslade kring matbordet fick Aron pussla på golvet med Leo och Danni. Viggo pusslade ett 100 bitars pussel för första gången, med en hel hjälp av mej. Nu ska vi börja pussla 60 bitar pusslen vi har här hemma också.

I väntan på dagens sällskap hann vi vara ute och åka i vår backe. Jag uppskattar det enormt att det finns en backe på bakgården, rena rama lyxen som jag sagt förut.

Viggo och Elin hade också ro att åka ner för den mindre backen tillsammans med Aron. Alla tre i bredd med varsin peffis, Viggo höll i Arons handtag då han själv inte kunde det.

När Anneli och pojkarna anlände glömde jag kameran totalt inser jag nu. Pojkarna har lekt, lekt och lekt, ätit mellan varven. Elin har varit lite borttappad då hon inte är van att leka ensam då Viggo är hemma, men hon trivdes med sitt bredvid oss mammor vid matbordet medan de yngsta sov maratonsömn båda två. De gånger vi träffas hemma hos sällskapet har Elin inga problem att leka för sej själv, där har det ju alltid varit så. Tänk så olika det kan vara och tänk så van man är med ett visst mönster och rutiner.