Kanske jag lyckas denna höst?

Viggos förskola ligger på ett museiområde. Gamla söta röda trädbyggnader. Fförskolan har förut var en ladugård. Stora, eller enorma, träd som stått där i längre än det går att förstå. Bland träden finns mina favoriter lönn och ek. Speciellt lönnens blad blir så vackra på hösten.

museiområde förskolan

Jag har i flera års tid haft som mening att ta barnen med till området på hösten då löven blivit gula och delvis fallit ner på marken för att fotografera dem. Hittills har det inte blivit av. Alla höstar har jag istället beundrat Malins bilder från platsen. Nu denna höst hoppas jag att jag inte missar min chans. Vi går ju där precis vareviga vardag morgon och eftermiddag. Det kräver bara lite förberedelser, som att ha med kameran till en början. Ännu har vi tid på oss, men inte hur många veckor som helst.

ladugården förskolan

Runt middagsbordet

I eftermiddags blev det taco/tortillamiddag hemma hos vänner. Jag njöt av sällskapet. Barnen kändes mest trötta. Speciellt Viggo var helt slut efter veckan. Han orkade inte ens leka med de andra.

tacomiddag

Tortillas till middag med fem barn kring bordet var till en början stökigt då alla behövde hjälp med fyllning och vikning av plätt. Sedan infann sej en total tystnad då alla åt. Det är länge sedan våra tre suttit såhär stilla i matbordet som nu. Stor tumme upp för middagsmaten!

På barnkalas

Elin var bjuden på 4-års kalas till Ian. Denna torsdag eftermiddag har hon väntat på länge. Gåvan valde hon omsorgsfullt ut själv. Klänningen var ett självklart val. Hon var mycket ivrig och glad hela bilvägen till kalaset. Efter kalaset var hon minst lika glad och nöjd.

kompis kalas

Och vet ni. Det här var ett kompiskalas där föräldrarna fick stanna kvar. Det var kul. Så jag fick vara med och träffa föräldrar till de andra gästerna, barn från dagisgruppen. Senare slog tanken mej, att det börjar vara av de sista barnkalasen där man får vara med. Sakta men säkert växer dessa guldkorn och blir allt mer självständiga.

Röra på sej – sitta stilla

Idag lyckades jag klä oss rätt, inte som igår. Elin behövde inte gråta efter en overall, nu fanns det en att ta på. Igår fanns det inte och inget annat dög egentligen. Aron hölls varm där han bussigt satt i vagnen under mamma bootcamp passet. Jag hade lagom varmt och lite för varmt under träningen, så där som det ska vara.

frost gräsmatta löv

Efter bootcampen var det Arons tur att göra något han gillar. Leka ute. Onsdagar är rätt tråkiga dagar för Aron. Förmiddagarna vill bli ett evigt sittande, i bil och i vagn. Då gäller det att försöka ha resten av dagen mera aktiv för honom. Inte lyckades det heller alla gånger, då storasyskonen ska hem från dagis och förskola och Aron igen får sitta i bil.  Vi får satsa på aktiva dagar de övriga dagarna i veckan och inse att onsdag är en passivare dag för lillkillen.

glad på gården gula blommor

Första frosten

Jag var inställd på köldgrader och frost. Men inte tänkt tanken så långt att det faktiskt blir kallt också och varmare kläder är ett måste. Som tur är jag klokare klädväg tills imorgon då det också ska vara kallt på morgonen.

frost blad förundrad frostig daggkopa

Vackra höst

Det är ju egentligen inget fel på hösten. Även om jag varje sommar tycker att hösten kommer för fort. Dessa vackra soliga dagar. Solskenet som ser mycket varmare ut till färgen. Alla löven som byter färg. De skördade åkrarna i sina brun beige färger. Daggen och dimman. Nån vacker morgon ska jag vakna tidigt och bege mej ut med kameran.

höst lönnlöv äpplen
eken höst
dagg på gräsmattan
nypon

4-års kalas

sofia 4-års kalas

Sötaste fadderbarnet fyllde fyra idag. Vi gick på kalas hela familjen. Ett djurtema på bjudningen och dekorationerna.

grönsakskrokodil
barnkalas fruktsallad i groda

Aron åt upp hälften av krokodilens tomattaggar. Grodans fruktsallad smakade den också. Idéer att lägga bakom örat inför kommande kalas. Min ultimata favvo var nog kanelbullarna. Sofia själv hade varit med och bakat dem, jag kunde ha ätit hur många som helst.

 

Afrikas stjärna

Vi spelade Afrikas stjärna med Elin och Viggo medan Aron sov. Pappan som sover på soffan deltog också i spelet efter sin tupplur. Helt klart dagens mysigaste stund där på vardagsrumsgolvet. Jag får börja göra tid i vardagen för mera spel med de äldre också då det är barnen och jag hemma. Vi alla njuter av att spela tillsammans. Spännande var det förstås också, vem hittar Afrikas stjärna först och vem träffar på bovarna.

afrika stjärna
afrika stjärna special
spännande spel

Vi gör det tillsammans

Vardagen med våra tre musketörer är inte den lättaste just nu. Känns som alla tre är inne i någon fas samtidigt. Raseriutbrott avlöser varandra. Dumma dej ekar i knutarna. Det smäller lite av misstag. Det är tungt för alla inblandade. Jag hinner inte lösa konflikter i den takt de uppstår. Egentligen vet jag inte ens alla gånger hur jag borde reagera. Eller visst vet jag. Tid. Tålamod. Famn. Kram. Tröst. Samt förklara och prata.

vi gör det tillsammans

Där i mellan alla törnar har de det hur bra som helst tillsammans. Men vinden vänder snabbt. För snabbt vissa gånger. Jag går och sjunger på de få ord jag kommer ihåg från låten Vi gör det tillsammans. Passar bra in här hos oss då de sjunger om att tillsammans är vi starkare och vi lämnar ingen bredvid. Eller något sånt.

åka bil

Butiksångest

Jag och filuren har veckohandlat för dyra pengar och i evighetslänge i förmiddags. Jag bara inte förstår hur jag är så långsam i matbutiken. Har inköpslista, butiken är bekant (förutom att de just nu möblerar om, igen) och sällskap får snabbt tråkigt. Så det borde ju gå undan. Hemma var vi just precis vid lunch. Det var den förmiddagen. Ni kan säkert gissa att killen inte var ivrig på att somna när det var dags att vila på maten. Han hade ju stackarn all energi kvar ännu.

spegling

På eftermiddagen var vi snabbt ute på gården. En cyekltur längs sandvägen och lek på gården till syskonen kom hem med farmor skjuts. Sedan lite mera utelek i sällskap av storasystern. Men jag får bara sån ångest då han får sitta i bil och butiksvagn många timmar en dag. Som tur handlar vi inte alla dagar. Och bilresorna blir kortare när huset står klart och vi får flytta in. Och jag som brukar tycka om att veckohandla.

humlor