Några av Viggos bilder. Suddigheten är närvarande här också, kan bero på avsaknad av blixt också. Han har ett säkert grepp om kameran och vet vad han vill fota.
Kategoriarkiv: Sagoborgen
Elin fotograf
Elin och Viggo har fotograferat med vår pocketkamera igår och idag. Här följer de bästa av Elins bilder. (De flesta är suddiga eller tagna alldeles för nära för att man ska se något alls. Eller både och.)
Tock tock, ässar dej! var hennes sista ord för dagen. Mammas och pappas hjärta smälter!
Visst såg ni alla?!
Solen sken en stund idag! Kändes lite vårigt då vi susade fram längs 51:an på dagen, på väg hem från stora äpplet. Bara de smutsiga halv smultna snöhögarna som fattades. Ingen vacker bild på dagens sol, nej. Ingen bild alls från idag.
Årets sista söndag
Sista söndagen för iår lider mot sitt slut. Det blev ett bra dag visade det sej. Eller annorlunda än jag tänkt. Jag och barnen skulle vara på tremis hela dagen, medan far drog till skogs. Vi var ute på förmiddagen och sakta men säkert började grannbarnen hitta ut de också. Viggo fick således sällskap. Och lekkompis hade han tills det blev middagstid. Efter lunch lekte han hemma hos Joona, vilket innebär att jag suttit ensam inne i några timmar, tills Elin vaknade.
Den fritiden hade jag inte räknat med. Det var rätt skönt, men svårt att finna ro. Vilade lite på soffan, somnade underligt nog inte. Plockade undan alla tomtarna och samt glittetband och bollar från granen. Lämnade kvar de vita stjärnorna, ljusen och pepparkakorna. De ryker på nyårsafton, likaså granen. Vi får kompisar över på nyårsfirande och då behövs allt utrymme.
När Elin vaknade drog dockleken igång. Lite butik hann vi med också. Hon är en plikttrogen mor dottern min. Lite orolig är jag för pepparmängden hon kryddade dockans mat med. Men dockan gillar säkert kryddig mat.
Till Sibbo och tillbaka
Vi hälsade på vänner som byggt sej ett hus vid en åkerkant i Sibbo. Härligt med nybyggt och att dessutom få det precis som man vill. Jag gillade skarpt utrymmet och den öppna känslan i hemmet. Samtidigt var det roligt att få träffa ägarna, länge sen sist. Det fanns en hel del att prata om medan barnen spexade och lekte. Viggo och Elin gillade också utrymmet i huset, det fanns plats att springa omkring utan att behöva akta sej för mycket.
Varför, varför, varför?
Jag pustar ut. Den stora ”varför” dagen har kommit till sitt slut. Elin har har varit på ett frågvist humör denna fredag. Med mannen i huset på skogsarbete har jag tagit emot alla frågorna själv. Och det tar på. Det är inte många samtal vi fört, dottern och jag, utan att hon frågat varför? Det är underbart att hon nått ett nytt skede i utvecklingen, men stundvis tar det på.
För övrigt har leken löpt med dockor, dockhus, bilbana och lego slott. Hoppas glädjen över de nya sakerna sitter i länge.
De spadar på
Inget väder att hurra för idag heller. Tappert klädde jag och barnen på oss för lek ute i regn och rusk. Sparkcyklarna under, några varv runt gården och till slut lek i sanden. Viggo och Elin grävde en grop så spadarna viftade. Mellan verserna var det vattenlek som gällde. Utevistelsen avslutades med några hopp i och över nya gropen.
I sakta mak
Annandag jul har vi bara varit hemma. Utan besök, sällskap eller måsten. Och oj så det gjort oss gott! Känns som det varit program i ett kör sedan förra veckans början. Idag passade vi på att göra ingenting, förutom det som kändes bra.
Jag började förmiddagen med att halvsova på soffan, sov nog en stund på riktigt också. Under tiden lekte Viggo med sin lego borg och Elin (och J) med dockhuset. Efter lunch fortsatte vi vila. Viggo var bara för envis för att ha ro att ligga stilla, men framför barnprogram varvade han ner lite grann.
Efter vilan tyckte vi det var dags att rasta hela familjen. Det hördes några glädjetjut då vi sa att Puky cyklarna plockas fram och vi tar en tur till parken. Deppigt så mörkt det är redan strax efter tre på eftermiddagen. Men skönt var det med frisk luft! Sedan smakade det med julmat igen.
Dagen avslutades med bilbana och docklek för barnen medan föräldrarna riggade upp en tavelhylla i barnens rum. Nu har den nya A B C tavlan en fin plats och rummet känns genast mindre kalt. Flera tavlor ska det också bil, men mer om dem senare.
Juldag med full fart
Så fort vi steg innan för dörren hos barnens farföräldrar var det livat. Kusinerna hade väntat på Viggo och Elin för att få öppna paketen som väntade under granen. Några paket per man var snabbt öppnade. Elin hade ro att se vad de andra fick där i vimlet och började sedan med sina paket. Av sin farbror med sambo fick barnen ett memoryspel han gjort själv. Jag ska visa det en annan dag, så snyggt!
Elin fick en ny docka med en massa tillbehör. Hon fattade genast tycke för den och pysslade om och böt kläder. Efter jullunchen hade hon den med sej ut och vila. Julmaten smakade gott idag också. Kanske lite extra gott då jag inte själv tillrätt någonting till denna dukning.
Viggo fick en bilbana han önskat sej. En likadan som kusin N har. Som man lär ska få köpa tilläggsdelar till också. Viggo var inte lite begeistrad av gåvan.
Vi kom hem i tid på eftermiddagen. Viggo hade blivit lovad lego bygge. Några delar till borgen blev färdiga igen. Elin fortsatte sköta om dockan. Först var hon rätt överraskad då dockan hade kommit med hem. Hon hade trott att den skulle bli hos famo och fafa. En stund låg hon på golvet och kramade om den. Sedan började ett oändligt blöj och klädbyte varvat med matning och läggning.
Juldagsmorgon i pyjamas
Efter en natt i ny pyjamas tassade Viggo och Elin ner för att fortsätta leka med sina presenter. Elin fick ett dockhus och Viggo en lego borg. Ja ensamma gick de ju inte ner, utan jag fick äran att följa med och dela deras glädje och lycka över gåvorna.
Viggos borg är inte nära på klar, kanske den blir det imorgon då vi är hemma hela dagen. Han har som tur intresse, ork och lust att bygga. Och bra klarar han det själv, men man får hålla koll på att han bygger i rätt ordning.