Efter fotosessionen på balkongen satt jag mej på soffan i all min ensamhet och njöt. Viggo satt i soffan hos famo och lyssnade på sagor. Tre chokladkonfekter satt inte helt fel, speciellt då det var dammfritt runt omkring och rätt så prydligt annars också.

På eftermiddagen klädde vi oss varmt och var ute en stund. Viggo, Elin och famo var ute en betydligt längre stund än jag och Aron. Vi letade först efter varma kläder. Det var inte alls så kallt som jag trott där ute även om det bara var några grader varmt. Katten låg på trappan en stund och njöt av solen.

Nu när tystnaden har lagt sej ska jag göra som katten, njuta. För visst är det skönt efter en dag med liv och lek att de ljud som hörs är fläkten i köket samt klockan på väggen. Sedan ska jag hoppas på några timmar sömn i natt, Aron är täppt och jag hostar och har kittel i halsen.

Några dagar sen sist. Nu är jag tillbaka för stunden. De senaste dagarna har bara handlat om att ta sej från morgon till kväll. Jag har varit totalt slut som människa, som mamma. Men det går ju inte att sluta eller ta paus så där bara. Mest har det handlat om att tröttheten nått en gräns, jag har varit för trött. Och med två riktigt usla nätter blev det bara för mycket sömnbrist.

Förra natten sov jag till och med fyra timmar i ett streck, det ni! Idag har jag känt mej piggare än på flera dagar, konstigt att en natt för stunden kan fixa det. Dessutom har jag fått pausa från vardagen i två repriser, först på min egen vattenträning och sedan hos syster på klädvisning. Nu hoppas jag livet ler en stund igen.

Inte min favvo hemsyssla direkt, dammsugandet. Har aldrig gillat. Torka damm och stryka kläder har varit bra mycket trevligare. Det sistnämnda görs inte till vardags åt våra kläder, men i min barndom ströks alla kläder och det kunde jag gärna göra.

Nu var våra golv i stort behov av en omgång med dammsugarslangen. Jag behövde som tur inte göra det ensam. Aron gjorde mej sällskap. Han kröp efter och brummade på, blev urlycklig då han fick tag i dammsugaren. Rätt roande med ett barn som gillar denna syssla. De två äldre är ännu också lite bekymrade då dammsugaren plockas fram, den låter så högt. När jag väl hade dragit över alla golv blev det äntligen Arons tur att ta en ordentlig titt på maskinen. Och visst är den häftig, dammsugaren.