Vappen och Första Maj

Vi firade vappen hemma hos vänner, samma familj som förra året.

Hela den kvällen stod de fem studentmössorna snyggt på rad. Ingen av oss kom på att ta sin hatt på huvudet.

Det blev en kväll med mycket skratt, god mat och lek för barnens del. Jag hade bakat en cintroncheesecake med mariekex och vitchokladbotten. Gött!

På första maj deltog vi först på jippot som ordnas på skolan av föräldraföreningen. Jag sålde ballonger medan Elin och Aron lekte och fick ansiktsmålningar på handen.

Den dagen passade jag på att gå med hatten från morgon till kväll, allt ut av studentmössan liksom.

Vi fick syster med familj hem till oss på lek, middag och munkar.

 

Kusinerna hittade en spindelfamilj på husväggen.

Ett fint längre veckoslut på alla sätt.

Barnmässan med Polkuped

Förra helgen var det Barnmässan i Helsingfors. Jag har brukat besöka mässan de senaste åren. Detta år var jag också på plats, både lördag och söndag, tillsammans med Eva och Thomas från Polkuped.fi. Eva kontaktade mej tidigare i våras och frågade om jag vill hjälpa dem med försäljningen av cyklar och hjälmar. Tackade givetvis genast ja till uppdraget.

Det blev två roliga och fartfyllda dagar med många kundbemötanden av olika slag. Balanscyklarna kände jag mej mest hemma med. Då det handlade om hjälmar hänvisade jag glatt vidare till Eva eller Thomas. Ibland hade jag tid att själv lyssna då de hjälpte med val av modell och storlek. Några dagar till och jag hade vågat sälja en hjälm, i nuläget kändes det inte rätt.

Vi sålde en och annan balanscykel. Någon köpte först en och återvände följande dag för att köpa en till i en annan storlek så båda barnen fick egna. En blir ju bara för glad då ivriga barn (och föräldrar) hittar rätt cykel.

Vi behövde inga cyklar, men blev så pass övertygad över KED hjälmarna att alla barnen fick nya. Elin och Viggo har Status Jr och Aron har en Kailu. ”Mamma, den här hjälmen är skön” sa Aron glatt. Nu gungar och snurrar deras hjälmar inte mera, nu sitter de perfekt. Snäppet tryggare att cykla iväg längs vägkanten med dem nu.

Min födelsedag

Förra veckans lördag fyllde jag år. Det blev en fin dag med familjen som började med sovmorgon för mej. På eftermiddagen fick vi syster med familj samt svärföräldrar till oss på kaka. Kladkaka givetsvis, det är inte bara barnens favorit.

Jag ger inte upp, bara så ni vet.

Det går trögt, motvilligt trögt, här på bloggen. Jag är inte villig att ge upp. Det är normalt skönt med den egna stunden då bilder gås igenom, redigeras och korta texter skapas. Min egen lilla stund, min hobby. Just nu känns kvällarna för korta, tiden tar slut före jag ens hinner tänka blogg. De kvällar det finns tid ekar det tomt i huvudet.

Jag låter det ta tid, det svänger igen. För jag vill att det ska svänga. Jag vill visa er glimtar från vårt hem där bland alla vardagsinlägg. Det ska kanske handla om vår ”kundtoalett”, om grönväxterna som ska få en chans att överleva och barnens rum. Eller något helt annat.

Före jag välkomnar mars här på bloggen tar vi en bildbomb från fastlagssöndagen i slutet av februari. Det var en skön dag med bullabakning, pulkabacken i flera omgångar samt trångt och trevligt kring vårt matbord då syster med familj, mamma&E samt bror var samlade. För att inte glömma Jedi-hunden som ett av tre barn gärna lekte med där ute.







Ny månad, nya tag

Hej igen. Plötsligt har det blivit februari och bloggen har ekat tom i en dryg vecka. Vi lever och mår. Tänkte skriva bra, men en liten en har feber och hosta. Så vi mår. Slutet av januari var omtumlande, känslornas berg-och-dalbana. Egentligen fortsätter vi alla att åka med allt bara. Får se när det lugnar sej.

Den yngsta i familjen fyllde tre år sista fredagen i januari. Tänk att han redan blivit så gammal. Vi firade Aron i dagarna tre med familj och vänner. Aron hade önskat kladdkaka och hans syskon bakade en god en till kalaset. Jag är så glad då alla tre har en favoritkaka som är lätt att göra och lyckas med. Och som dessutom är god. Finns väl rätt få som inte gillar kladdkaka. Killen själv var nöjd och glad då han fick leka med kompisar, öppna några gåvor och äta kaka.


I och med att Aron fyllde 3 år fick han lämna sina nappar (tuttar som de kallas hos oss) åt ekorrarna på gården. Det var inte alls lätt att packa dem i asken och föra ut dem. Det är inte en vecka senare alls något lättare att somna om kvällen jämfört med den första kvällen. Lägg till 3-åringens egna vilja och vi är inne i rätt intressanta procedurer när det ska somnas. För vem vill somna och vem vill ligga i egen säng, egentligen. Det gör så ont i mej att se hur svårt han har det. Då jag inte kan göra annat än lugnt svara på hans prat. Då det bara är tiden som läker hans ilska och saknad. Vi tar en kväll åt gången. För jag litar på att det finns ett ljus i denna tunnel. Kanske ser vi glimtar denna vecka eller så får vi ännu vänta, men det kommer att bli bra.

Gott Nytt År!

Det blev ändrade planer med vårt firande av nyåret då vår familj inte var helt i skick ännu kvällen innan. Vi firade hemma bara vi fem. Bra så. Efter middagen brände vi sprakastickor eller tomtebloss.

Sedan åkte vi en vända och kollade kommunens fyrverkeri.

Hemma igen var det dags för efterrätt och läggdags för de trötta barnen. Får se vilket år vi har sällskap till tolvslaget.

Vi två kollade Finland 100 år konserten på Medborgartorget som sändes live på YLEs kanal. En riktigt mysig kväll så här också.

Slutklämmen med min familj

Vi avslutade årets korta julhelg med jullunch hemma hos oss. Min bror, mormor, syster med familj samt mamma&E gjorde oss sällskap. Det kändes inte ens trångt. Så nöjd med våra val här hemma. Ännu mera glad är jag då min mormor orkade fira annandag jul med oss.

Mat fanns det gott om även idag. Medan den yngsta kusinen sov och de äldre var upptagna med sitt satt vi åtta vuxna kring matbordet och åt.

Sedan fanns det gott om tid för lek och spel tillsammans. En kort tvångs-fotografering krävde jag mellan allt det roliga. Då mina syskon, min mamma och mormor var samlade ville ja ha oss alla på samma bild med barnen med. Ett minne för resten av livet.

På kvällen sa Aron att det var tråkigt att S åkte hem. Han ville leka mera. Han ville att hon ska sova i samma säng med honom. Jag lovade att hon får komma och leka någon dag snart. Bara vi är ordentligt friska igen. Övernattningen tar vi sedan.

Det måste vara den bäst morgonen

Juldagsmorgon måste höra till de bästa morgnar på hela året. Klockan 7.30 stod det tre barn i dörröppningen till vårt sovrum och frågade om de får stiga upp. Var så goda, bara vi får ligga kvar svarade jag. De nya sakerna förde dem snabbt med sej. Vi kunde gott ligga och dra oss eller sova vidare. Jag saknar bara talangen att somna om då jag en gång vaknar på morgonen. Undantag finns förstås. Så jag låg kvar en stund och lyssnade på dem och sedan gjorde jag barnen sällskap.


På dagen var vi hos famo och fafa igen för middag tillsammans med dem och barnens farbror. Vi hann med några familjebilder också. En del suddigare än andra.


Imorgon ännu kvar av den första julen i nya hemmet. Då kommer vi att ha huset fullt. Ska bli härligt!

Vår julafton

När julaftons morgon grydde vaknade vi till en regnig och blåsig dag. Mysigt inne som tur är. Några paket låg under granen och barnen öppnade ivrigt.

På förmiddagen åkte vi till famo och fafa. Barnen hjälpte till att klä granen, gick på tomtesäcks jakt då det låg ett brev med karta i granen. Vi badade julbastu och åt tomtegröt till lunch. På eftermiddagen åkte vi hem igen för att fira resten av julafton hemma.

Årets Blossa glögg smakade gott mitt i middagsförberedelserna. Vi fick min bror till oss på middag.

Mycket god fisk och olika röror på bordet förutom skinka och lådor. När det var dags att äta skinka och lådor, var nog ingen av oss hungrig alls. Vi smakade lite grann bara för att det fanns där. Viggo gillade sillen och räkröran mest medan laxröran var Elin klara favorit. Aron drack jaffa.

Efter middagen hade barnen väntat klart och det var dags att ta tag i julklapparna som låg under granen och på väggen. Jep, på väggen hade ett avlångt stort paket paketerats. Sedan hann vi ännu med efterrätt och lek med de nya sakerna. Ribbstol, minimål, Fifa 17 och frukter i trä samt Afrikas stjärna var omtyckta. När lugnet lagt sej fick jag också pröva spela fotboll på spelkonsolen. So not my thing! Så där annars hade vi en mycket pirrig, rolig och skön julafton.