Elin är inte ivrig med vare sej spänne eller hårband. Spänne försöker vi ha i håret hela tiden, det lyckas varierande. En snodd däremot kan hon ha två minuter, sedan är det färdigt. Allt som oftast vill hon inte ha tofs alls. Idag ville hon inte ha tofs, inte snodd, inte pippitofsar. Men däremot dog det med hästsvans. Det ni, rätt benämning så duger det nog. Bra med många namn på samma slutresultat, då kanske hon går med på någon variant.
Vi hälsade på hos mamma för första gången sedan vi blev en fem personers familj. Allt som förut trots att vi är en mera. Barnen fick nya skjortor av Momi, som de genast drog på sej. Uppskattade presenter. Eller lillebror nöjde sej med att kolla på sin body, han får växa något för att passa in i den.
Hundarna var fundersamma då det igen dök upp en liten typ.
Lilleman stirrade stint på en pepsi max flaska en god stund. Apropå ingenting, jag har kommit ifrån mitt grymma pepsi max beroende. Drack alltså flera glas dagligen förut, mitt kaffe kan man väl säga. Sedan lillen fötts har jag druckit typ två glas av drycken. Det var inte planerat att sluta, men det gick lite av sej själv då det inte smakade dagen han föddes och på sjukhuset fanns det ju inte. Sedan hemma kändes det onödigt att ta till flaskan efter två dagar utan giftet. Visst känner jag sug efter drycken ännu sporadiskt och unnar mej ett glas nu och då. Vill bara inte falla ner i gropen och dricka dagligen igen.
Det har säkert inte undgått någon att det vackra kalla vintervädret är ett minne blått. Våt snö, bara sandade vägar, vattenpölar och lite is. Det är vår infart för tillfället. Barnen är glada att vara ute trots vädret. Fram med gamla kastruller och slevar samt traktorer och bilar, vattenlekarna är i full gång. Jag är rätt glad över beslutet att inte kasta våra gamla kastruller då vi förra året förnyade i köket. Samtidigt kan föräldrarna samt lillebror husera i köket och ha full koll på de äldre genom fönstret.
Undrar om det ännu blir vinterväder eller ska man börja önska vår nu i februari?
Elin fotade med pocketkameran. Bjuder på vår eftermiddag ur Elin synvinkel. Vi kollade på OS halfpipe. Häftigt tyckte både Viggo och Elin och snowboardade i vardagsrummet till lika som deltagarna i tävlingen. Andra bilden är Elins selfie, de bruna byxorna. Tredje och sista bilden är på mej och babyn.
Viggo tyckte att S har vuxit. Och visst har hon det. Ingen liten babys där mera, utan en aktiv tjej som har fart i kroppen. Vi förklarade att lillebror växer och är lika stor på sommarn som S är nu. Vi har att öva hur man behandlar en liten ivrig (ovälkommen) deltagare i lekarna. Stunden efter satt de alla tre och lekte tillsammans hur glatt som helst.
Den yngsta i kusinskaran nöjde sej med att beskåda världen upp och ner. Eller taklampan var det intressantaste den här gången.
Vi gick på klubb med Elin och lillebror efter att vi fört Viggo till sin klubb. Den lyxen att bara behöva sätta sej i bilen, köra några minuter och vara framme. Efter sportlovet är vi tillbaka i vardagen utan bil då J är tillbaka på jobb.
Jag fattar nog inte hur jag ska få iväg oss fyra om morgonen så Viggo är rätt i tid på klubben som börjar klockan 9. Det tar kring 20 minuter för oss att promenera och minst 20 minuter att klä på utekläder. Då borde vi börja klä på oss senast klockan 8.20. Hmmm.. Det är säkert mer realistiskt att börja klä på utekläder strax efter åtta. Någon nytta av att det vaknas rätt tidigt i det här hushållet. Vi kanske hinner äta frukost och byta bort pyjamasar innan klockan 8. Men som tur är det inte så på minuten, vi kan bra vara en kvart sena utan att någon tar stor skada.
ps. Den här gången var blöjorna med i väskan!
Elin vill gärna hålla lillebror i famnen. Hon börjar alla gånger med att placera en dyna i sin famn. Vissa gånger orkar den lilla ligga där nån sekund, sedan är han missnöjd. Andra gånger hinner storasyster sjunga en sång eller två.
Inga stora festligheter i vårt hus då någon har namnsdag. Med glass, toffesås och strössel till mellis blir dagen redan mer speciell än en vanlig måndag. Idag har vi firat Elins namnsdag vid mellanmålsbordet och flickan var hur nöjd som helst.
Vi var snabbt ute då vi såg kompisar på dagisgården. Viggo visade igen att han kan klä på sej helt själv, om han är tillräckligt motiverad. Snabbt går det dessutom. Två timmar lekte pojkarna tillsammans och jag fick prata av mej med en kompis. Elin var med oss i en timme, sedan hände en liten olycka och hon fick gå in. Medan hon var ute passade hon på att testa vattentåligheten på sin Molo Kids overall. Hon bokstavligen kröp omkring i en stor pöl.
Lillebror sov gott i vagnen medan vi var ute. Han samlade krafter för att orka bada sitt första bad. Tänk att han nästan blev två veckor gammal innan vi fick honom badad här hemma. Nu ska badandet bli en veckorutin. Efter lillebrors bad tog storasyskonen ett gemensamt bubbelbad. De två har det redan rätt trångt i samma badkar. När barnen var badade gick vi föräldrar turvis i bastun. Och jösses så skönt det var att få sitta där i hettan helt själv! Ett lugn för själen. Vanligtvis badar vi alla tillsammans och då är tempot ett helt annat. Nu behövde jag bara rå om mej själv där i badet. En skön paus från söndagen.
Såhär med tredje babyn i huset kunde man tro att allt går på rutin. Och jo, mycket gör det, men tydligen inte allt. Ett levande exempel från idag.
Vi åkte till famo och fafa för att hämta hem Viggo och Elin som varit på övernattningsvisit. Hemma packade jag några grejer med åt babyn i väskan. En filt, ett underlag, nappar, extra kläder och några trasor. Väl framme mitt i lunchen kom jag ihåg att jag glömt något. BLÖJOR! Hur är det ens möjligt med en senapsmaskin i huset att glömma blöjor, det vet jag inte.
Det var inte länge kvar tills vi skulle åka hem. Vi kunde ha klarat det med blöjan han hade på sej. Men inte. Jag kläckte ännu ur mej (lagom ironiskt) att babyn säkert spyr, skiter och kissar ner sej nu. Och där fick jag mej. Han började med spyan. Ingen panik, byteskläder fanns det. I samma veva märkte J att babyn hade bajsat ner sej och allt låg inte i blöjan. Jahaa. Bara att tvätta och använda fantasin då.
Ren i rumpan lades babyn ner på varma golvet i badrummet. Idéen var att sätta en trasa som blöja åt honom och hoppas att bodyn håller den på plats tills vi är hemma. Före vi hann börja klä på honom kissade i fin båge rakt på sin far och på pottan som stod en bit ifrån. Medan vi var smått roade över händelsen passade babyn på att bajsa lite till. Vid det här skedet gapskrattade vi alla. En tvätt till och kvickt på med ”blöjan” och kläderna. Gissa om jag kommer att komma ihåg de där blöjorna hädanefter?
