Vi tog två vagnar och promenerade till parken. Det var rätt bökigt med tre vagnar (scooter, city select och city versa) i hemmet. På eftermiddagen var vi tillbaka till det vanliga två då City Select åkte iväg till sitt nya hem. Hoppas den blir lika omtyckt där som här hos oss. Jag hade tänkt att det kunde kännas svårt att putsa av den trogna tjänaren, men det kändes inte speciellt alls. Jag var helt tydligt klar med den vagnen. Nu är jag bara ivrig att börja använda city versan på riktigt.

Under våren blev det klart. På sommarn säljer vi vår baby jogger city select. Jag var övertygad att vi inte sen längre behöver den. Dessutom har vi Emmaljunga Scooter vi klarar oss bra med. Sedan började jag fundera. Vi har två barn som sover ute och ibland samtidigt dessutom. Vidare vill jag inte ännu gå omkring med Aron med ansiktet mot omvärlden. Här fick jag ahaa-upplevelsen, vi klarar oss inte med en kärra.

Jag ville ha en rätt liten vagn. En liggdel behövdes inte mera. Ett måste var att sittdelen går att svänga åt båda hållen. Hittade några allternativ. Den ena dyrare än den andra kändes det som. Jag gick med i en finsk barnvagnsgrupp påFacebook i hopp om att kanske hitta en vagn och åtminstone få ta del av användningserfarenheter. Den lyckan då jag såg en annons på just Baby Jogger City Versa. Slog till. Idag hämtade vi hem den för oss nya vagnen från Riihimäki. Nu kan city selecten flytta ut.

Vi passade på att äta medhavd picnic lunch, leka en stund i en lekpark och äta glass på marknaden på torget också. Har ni vägarna förbi Riihimäki lönar det sej definitivt att besöka lekparken där nära torget.

Efter att Viggo började cykla utan stödhjul förra sommarn var det klart att han behöver en ny cykel. Vi velade länge och väl mellan en 16″ från typ prisma eller en 18″ puky. Hade vi köpt cykeln förra sommarn hade valet varit 16″. Men vi fick aldrig gjort något. Under vinter föll cykeln i glömska och i och med våren dök den upp igen. Dags att göra något, för den lilla cykeln är för liten och den största balanscykeln börjar också kännas liten för honom. Efter några mail med Thomas på polkuped blev det en 18″ cykel åt Viggo. I dag kom den på posten och kvällen blev allt annat än tidig och lugn.

Barnen var redan kvällstvättade när jag kom hem från posten. Det var ett stort paket som precis fick plats på baksätet i bilen. Vi skruvade fast pedalerna och fäste styrstången. Ringklockan prövades flitigt. Några försiktiga provåk inne och snabbt på med mera kläder för att gå ut cykla. Den glädjen och den stoltheten var något obeskrivligt. Viggo var bättre än han själv hade tänkt sa han. Ingen behövde göra något, han klarade allt själv, precis som han alltid hade cyklat en stor cykel. I morgon ska han cykla till klubben och visa ledarna sin nya cykel. Gullet!