Det blev glass efter middagen. För att göra det lite extra speciellt packade vi glassarna i frysväskan, familjen i bilen och körde till bygget. Där i källarfönstrets glugg satt barnen åt mumsade på glassarna. Visst smakade glassen extra gott där i det kommande hemmet. Efter glassen gick vi husesyn.
Jag kan inte säga att jag saknat denna del av babytiden. Då det ska kokas mat och mixas och mosas. Och klottas då det äts. Ojoj. Det var mindre klott då Aron ännu satt i newborn setet i tripptrappen, men nu när han (temporärt) sitter i bumbostolen vi lånat känns det som maten är överallt. Det hör ju till det vet jag, men suckigt är det stundvis ändå.
Något mycket positivt är det med detta ätande, Aron äter med god aptit. Allt vi hittills bjudit som varit tillräckligt finfördelat slinker ner med fart. Han äter nästan lika fort som sin far. Det gör det mindre jobbigt att tillreda maten och en klarar av klott något bättre. För visst är det härligt då maten smakar och munnen väntar på skeden på vid gavel. På tal om munnen, den första tanden har tittat fram. Än syns det inte mycket av den, men det känns att den är där.
Grannkillen är hemma från stugan. Viggo njuter då det finns kompis på gården. Det var inte många timmar jag såg honom hemma under dagen. Lagom till en sen middag kom han hem med tindrande ögon efter en rolig dag av lek. Det kommer att vara svårt för oss alla att lämna kvar alla kompisar på gården och i grannskapet när det blir flytt om några veckor.
Efter midsommar satte de igång att mura källarvåningen. Snart en månad senare har vi ytterväggarna samt bärande väggarna färdiga. Det ser ut som hus nu redan. Vissa gånger känns det jätte stort och andra gånger känns det nästan för litet. Men för litet är det på inga vis, bara skenet som bedrar.
Nästa vecka ska ytterväggarna rappas. I medlet av nästa månad väntas hålbjälklag som blir källarens tak och övervåningens golv. En tid efter det blir det dags för huspaketet. Då först kommer det att se ut som ett hus, samtidigt som det är långt ifrån färdigt då.
En perfekt dag att tillbringa på stranden med goda vänner. Vi lämnade J på bygget och plockade med mamma/momi som sällskap och extra ögon och handpar. Vattnet var jätte lågt, men det störde ingen för det gick bra att leka ändå. Picknick med mumsig mat mellan varven. Lek i klätterställning på stranden. Konstellationen får fem sandkakor av fem möjliga, mycket variation och utmaning åt barn i olika åldrar. Vår Elin överträffade sej flera gånger om där hon klättrade fram. När den blåa himlen blev grå och några vattendroppar föl packade vi vårt och åkte hem. Många fina timmar fick vi före det.
På kusinens kalas frågade Elin om hon fick fotografera med kameran. Med bandet runt halsen och jag hack i häl gick hon runt och förevigade bland annat stolar, dörrkarmar, vagnar och tår. Många riktigt rätt riktade bilder lyckades hon också knäppa. Här är några av hennes foton.
Nu önskar sej den blivande tre åringen en egen kamera, en stor en. Som tur behöver alla önskningar inte gå i uppfyllelse.
Mosters ögonsten blev ett år och det firades med tårta, sång och presenter.
Igår sålde vi vår lägenhet. Härligt, konstigt och skönt. Snart ska vi vara ut härifrån, gäller att packa tavara nu bara. Sedan blir vi hemlösa för ett tag. Men oroa er inte, vi kommer att ha tak över huvudet.
Det blev att baka fler tårtbotten. En klar arbetsfördelning med mina hjälpredor. Jag vispade och rörde ihop ingredienser medan Elin och Viggo skrapade bunken.
En förmiddag hos före detta grannar som flyttat längre upp längs vägen. Ett blygt återseende med flickorna som är rätt jämngamla med Viggo och Elin. Elin trivdes för sej själv, medan Viggo gärna lekte med kompisarna. Självklart badades det pool också. Efter en sen ute lunch traskade vi ner för backen hem igen.
Hemma blev det mera badande. Vad annat kan man göra i värmen. Härligt! Efter middagen bjöds det på vitchokladmousse med jordgubbar, mums filibaba. Till helgen kommer detta smakpar att fylla en ettårs tårta.
Efter att barnen somnat startade jag hushållsassistenten och låt den vispa ägg och socker i närmare tjugo minuter. Det blev pösigt minsann, som skum i badet ungefär.
