En söndag i oktober

Idag var jag ensam hemma i över sex timmar. Klagar inte. Planen var att plocka undan i tamburen, tvätta smutstvätt, röja lite i övrevåningen och blogga.

Plockade bort mina sommarskor, vips blev det utrymme i tamburen. Tömde barnens klädlåda på onödiga plagg för denna årstid, vips blev det mera utrymme. Samlade barnens sommarskor och förde till förrådet, mera utrymme i tamburen. Hittade för små gummistövlar, förde till förrådet och ni förstår, mera utrymme i tamburen. Gick ännu en tredje gång till förrådet med en kasse vinterkläder. Tänkte att de kan vänta där på vinter lika bra. Tre maskiner byke fick jag tvättat. Lite fick jag fixat uppe bland alla klädhögar som väntar på olika förvaringslösningar. Blogga har jag gjort mycket idag. Dammsög hela hemmet, då alla ytor var tomma. Kände mej effektiv.

När familjen kom hem gick vi över till grannarna.

Där hade det kalasats och de ville ha hjälp med resterna. Smörgåstårta, pätkismuffins, lakritstårta, morotskaka, ojojoj så gott det var! Nu tackar magen för veckoslutet och välkomnar måndagen utan godsaker.

Viggo och E lekte butik. Roligt att de jämnåriga börjar hitta varandra.

 

Kalasdags

Igår kalasade vi för hela slanten. Vi var de första gästerna som kom och de sista som gick. Ett tecken på bra kalas. Vi blev bjudna på god mat, bl.a. tzatziki, fetaköttbullar, röktfisk och sallad. Allra bäst var nog chokladrutorna, smaskiga var de. Vi fick umgås med familj och släkt.

Elin hjälper Momi med servetterna. Hon var en lite väl kvick hjälpreda, alla fick åtminstone en servett.

Jag och systern vi firade.

 

Viggo modellerade mest hela tiden. Sällskap fick han också av sin pappa och min kusin.

Elin , min mamma och min mormor. Elin var inte intresserad av att sitta på soffan och bli fotograferad.

Tårtan utan alla stödpapper i rosetten.

Barbapaporna var i flitig användning, likaså prydnadsstenarna.

Hem gick vi långt efter läggdags, såg stjärnor på himlen. När vi fått av oss ytterkläderna har det börjat regna ute. Tala om bra tajming.

 

Pakettårta

Systern fyllde år nyligen. Hon bjöd släkt på kafi på lördagen. Jag fick baka tårtan. Jag jublade, så klart. Önskemålen gällde enbart fyllningen. Vitchoklad-limemousse och hallonmousse och inte chokladbotten.

Det fick bli ett citronbotten. Har gjort det förut och det smakar bra, inte för mycket citron, men mer än ett vanligt botten. Använde hela 9 ägg. Som tur hade jag en liten hjälpreda då den mängden knäcktes. Första gången jag använder min kvadratform.

Täckte tårtan med en massa jag inte använt förut, Satin Ice. Gillade den, lätt att bearbeta och knåda. Mjukare från än de andra sockermassorna jag använt. Dessutom är jag super nöjd med utseendet på den täckta tårtan, tror det är första gången det blivit så här perfekt.

Eftersom det inte fanns önskemål på utseendet, fick det bli ett paket. Med turkos rosett, förstås. Rosetten var inte det lättaste att åstadkomma. Blev nästan nervös, men bara nästan.

Den färdiga skapelsen med lite hushållspapper, så den inte skulle tappa formen före serveringen.

Elins intresse nr 1

Strunt i leksaker, som Eva skriver, hos oss är det tamburen som gäller. Eller för Elins del, Viggo leker gärna.

Elin dras till tamburen med alla skor och utekläder. Råkar hon vara utan byxor kan hon sitta och klä på sej dem före hon ger sej på byrån med vantar och mössor. Hon har blivit rätt duktig att få på sej byxorna, ena benet. Det andra har hon sedan inget intresse för att på in i byxan. Ibland går hon med flera på byxor på ena benet, andra är helt utan.

Viggos mössor är bra mycket bättre än de egna. De är ju lite större = lättare att få på sej. Likaså är de egna skorna lite jobbiga, men alla andras är bättre att klä på.

Det eviga dilemmat, vad ska jag ta på mej? Det finns alldeles för många vantar och handskar att välja mellan.

Flera gånger i dagen går jag och plockar mössor, vantar, handskar, mössor och skor i hela nedrevåningen. Det är en evighetsmaskin, det finns alltid utspritt hur jag än försöker plocka tillbaka. Ibland ger jag bara upp och låter det ligga tills det blir kväll. Mycket mer kaotisk så, men orkar inte plocka hela dagen lång.

Jag ska inte alls gå in på den där sandmängden som sprids i hushållet i och med dotterns intresse, pust. Jag gillar inte att damsuga flera gånger i dagen heller, inte ens en gång.

Nasses uttryck

Jag menar naturligtvis Nalle Puhs kompis Nasse. Ni vet uttrycket; Det är bra mycket bättre att vara två. Visst stämmer det.

Viggo och Elin gungar tillsammans. Viggo övar lite halvhjärtat att fart själv.

Upp och ner för backen for han. Skuffade upp och åkte ner. Den glädjen då farten ökade i backen.

Men det blev bra mycket roligare då han fick sällskap.

Rättvist ska det vara, båda fick sköta det tunga jobbet att få mopon framåt. Den är inte precis lätt att trampa den där mackapären. Men oj så roligt de hade tillsammans!

”Det börjar bli höst”

Är vår 3-årings favorit uttryck. Vi försöker förklara att det nog redan är höst. Idag var det -0,4 grader kallt ute när klockan inne visade 8.30. Snart är det ju fasiken vinter.

Några höstbilder från veckan som gått.

Var går gränsen för några? Kanske jag passerade den redan. Det blir några till.

Lönnarna är mina favoriter på hösten. De ser vackra ut och de doftar ju så gott då bladen faller till marken. Annat är det med aspen, fy så dens löv luktar!

Som ni ser har jag inte kommit någon vart med mina funderingar att fixa bildcollage. Tanken finns kvar, jag är bara LÅNGSAM.

”Får jag hjälpa?”

Det blev inget klubb idag, alla vuxna sjuka. Vi* suckade, vände om och gick hem tillbaka. På vägen ringde vi grannflickorna och vips hade vi sällskap på gården. Det händer aldrig eller mycket sällan att vi samtidigt inte har program. Får börja boka in gårds-date, så vi träffas ens ibland.Det här är då grannflickorna som är lite äldre än våra barn. Viggo och E brukar bråka om allt den första timmen för att sedan leka fint i en kvart innan de skiljs åt. Inte idag. Kanske de haft en tillräckligt lång paus.

E höll på med en lek i sandlådan. Viggo fick inte söndra, meddelar hon. Viggo frågar: saanko autta? E svarar: joo. Så lekte tillsammans utan större problem tills vi gick in. Visst plockade Viggo fel färgs stenar ibland, men alla kom över det utan större gräl.

Lite mopotävling ner för backen. Till slut sprang de hand i hand ner för backen och upp igen. Så söta. Kanske de innerst inne har saknat varandra lite? Vem vet.

Småsyskonen gjorde sitt bästa för att hänga med eller leka tillsammans.

 

*Jag suckade av besvikelse, Viggo mer av lättnad, även om han sade då vi gick hem tillbaka att han så gärna hade lekt med N. Annars var han inte så ivrig på klubb idag. Två veckor är en lång paus. Vi tar nya tag på tisdagen och hoppas på frisk personal eller meddelande om alla är sjuka. Tråkigt att behöva gå fram och tillbaka helt i onödan.

Nu kör vi vardag igen

Vardagen började. Jag fortsätter plöja igenom bykbergen. Smutstvättshögen minskar och den rena tvätten ökar. Kaoset kvarstår. En del av den rena tvätten ska ju inte tillbaka in i klädskåpen, utan bort. Antingen är det sommarkläder som ska packas ner och vänta på nästa sommar eller så är det för små sommarkläder som ska packas bort. Jag försöker blunda. Allt går bara inte att göra på en gång. Vill vara med barnen också på dagarna, inte bara byka, vika och sortera. Huvudsaken att vi har rena kläder att ta på oss. Resten kan vänta.

Vi vågade ut oss i regnet idag. Det var öde i parken. Vi gungade och rutschade. Hur roligt som helst.

Det gråa vädret är nog lite deppigt. Saknar solen.

Viggo och Elin gillade vädret, speciellt vattenpölarna. Ett litet minus med Elins overall, den saknar huva. Finns inte på den modellen i den här storleken. Idag hade huva varit bra.

Vi behövde inte vara ensamma hela första dagen. Mamma och hundarna hälsade på. Viggo ville ta en bild på oss fyra. Han placerade kameran på tv-bordet. Jag hjälpte lite med timern, resten fixade han själv. Detta gjorde vi om och om igen, till Elin tröttnade och lite till. På en bild fastnade hundarna också.

Ännu en bonus på en trött mamma med sina härliga barn.

Arne Alligator på 1års kalas

Vi avslutade veckoslutet med att gå på kalas.

Söta Sofia firade sin första födelsedag.

Det var ett roligt kalas med många små på plats.

De lite äldre flyttade in i Pippis hus.

Jag hade den stora äran att baka tårtan åt barnen. Önskemålet var Arne Alligator.

Arne fick en bukett med blommor i höstiga färger samt en röd rosett runt halsen dagen till ära.

Blommor i bukettens färger prydde kanten av tårtan.