En måndag utan den där usla måndagskänslan. Vi har haft en bra måndag. Jag har dessutom gallrat i barnens klädskåp. Plockat bort plagg de vuxit ur under sommarn och plockat in sådant som varit bortplockat. Viggo och Elin har lekt kalas. En docka fyllde år och gästerna (Elins roll) kom med paket och sjöng varje gång. Viggo och dockan öppnade presenterna och beundrade innehållet varje gång. När de ätit tårtan kunde vi åka till matbutiken.

Att veckohandla med tre små var inte fullt så svettigt jag hade förväntat mej. På vägen hem började det ösregna. Elin förevigade regnet med Nikon kameran genom fönstret här hemma. I högra nedre hörnet syns Viggos och Elin plommonträd. Arons päronträd är bredvid den höga tallen mot vänster av bilden.

Det finns en fin stor ek på gården. Under den eken leker Elin och Viggo sand- och vattenlek. De är i en härlig fas i leken. Jag behöver inte delta egentligen, men får vara delaktig. De kokar, kockar, blandar och serverar. Samtidigt pratar och berättar de, vill att en lyssnar. Stundvis är de riktigt tyst, tills de igen har något att berätta. Och det är underbart att få ta del av leken, att barnen ännu vill ha en närvarande. Eken är för övrigt ett fint träd.

En stund senare fick jag sitta vid den lilla potten på gården och lyssna då Viggo lekte och förklarade. Ibland fanns det utrymme för en fråga, ibland  bara ett ahaa eller oj då. Jag njöt igen en smula.