En eftermiddag på bygget i dag. Jag och Aron inspekterade blåbärsrisen och till vår glädje fanns det stora blåa bär att mumsa. Nammii, sa Aron och satt ner sej bland risen. Han plockade själv från buskarna eller från min hand. Eller matade mej med bären.
Nu bara dessa bär på något märkligt sett skulle dyka upp i vår frys utan att jag själv behöver plocka dem. För det är inte precis något jag orkar hålla på med hur länge som helst, blåbärsplockning.
Började dagen med att lämna en glad sexåring hos sin momi. En dag bara de två och hunden. De kom att ha en händelserik dag då de inte kom in i lägenheten utan smala gubben fick klättra längs stegen och kliva in genom köksfönstret för att gå ner trappan, stänga en lucka i skoskåpet som blockerade innerdörren från att öppnas och slutligen låta Viggo och momi komma in.
Jag lekte tvåbarnsmamma resten av dagen och körde till Pia och Sofia. Vi började med att kolla djuren på Fallkulla. Aron var en tacksam prick, han var super ivrig av att få se fåren, getterna, grisarna och hästarna. Sedan föll han ner i ett dike fullt av nässlor och fick brännskador på bägge armar. Hujamej så han skrek och fy så jag blev skrämd. Han klarade sej utan desto värre komplikationer.
Eftermiddagen spenderades ute på vännernas bakgård. Det blev plask i poolen, sommargott i form av ärtor, jordgubbar, körsbär, melon och glass. Ja allt man kan tänkas äta en varm sommardag. Bäst att passa på då det en gång är varmt, det kan ju dröja en en vecka eller två tills nästa varma dag.
Till kvällen kom vi hem och jag var trebarnsmamma igen. Pionerna blommar lika vackert alla dagar. Jag kan inte få nog av de blommorna. Barnen passade på att simma i den rätt stora poolen som var fylld med vatten från stora potten då stor-kusinerna varit hos famo och fafa. Viggo och Elin krypsimmade runt i poolen varv på varv, med lite hopp mellan varven. Sedan skakade kropparna och det blev dags att tacka för onsdagen och stiga in husets värme.
Mitt förslag att gå upp på berget gick igenom på förmiddagen, oftast brukar jag mötas av neeej och jag vill inte. Gissa om jag blev förvånad? Och sedan dess har denna söndag varit en mycket skönare dag en många andra. De äldre har lekt den ena leken efter den andra utan motgångar. När jag och Aron kom ner från berget blev de två rent av kvar på tumis, hämtade bara Pippi paraplyet då det började regna och fortsatte sedan.
Aron gick runt på berget och ropade på Ninniiiii! Katten höll sej nära oss, men hon har blivit rätt skraj för Aron. Alla gånger han kom för nära skuttade hon iväg och Aron gick efter och ropade.
Det handlar om bär just nu. Jag kan lätt föräta mej på jordgubbar, bara det är goda jordgubbar. Har hittat två smultronställen som säljer sjuuuukt goda jordgubbar. Utanför Sale i Kantvik och utanför Sale i byn säljs närodlat från norra delen av kommunen, plockade samma morgon. De gånger jag köpt av dem har alla bär varit ätbara och smakat underbart.
Det andra jordgubbsstället kör vi förbi alla gånger vi åker hemifrån. Kiosken längs Porkalavägen har hittills varit stängd. Imorse såg det ut som någon plockade bär ute i jordgubbslandet och på dagen när vi åkte hem var kiosken öppen. Jag och Elin handlade hem två askar färska bär. Mera närproducerat blir det inte för vår del, om vi inte har plantor på egen gård förstås. På eftermiddagen var jag ännu tvungen att svänga in på samma gård och köpa hem en låda på fyra kilo. De jordgubbarna är redan i vår frys och inte ett enda bär kastade jag bort, flera åt jag däremot upp.
På tal om smultronställen, fick vi idag hos Elins klubbenkompis plocka smultron på deras gård, på deras eget smultronställe. Inte bara ett eller två smultron, utan mängder fanns det. Tänk er sån lyx att ha av bären på den egna gården. Och på tal om att frysa ner sommarsmaker, kolla vad jag gjort för exakt ett år sedan. Samma tidpunkt, samma syssla, helt omedveten om detta.
Eller egentligen flyttar den väl ut på gården, trampolinen. Där bredvid äppelträdgården monterades studsmattan. Jag och barnen började igår. Vi fick stommen riggad, inte det lättaste. Svärmor hjälpte till då barnens händer inte klarade av, annars gick hon med Aron.
80 fjädrar fäste vi och knöt fast skydde på fjädrarna. Sedan blev det några försiktiga provhopp, utan skyddsnät.
Skyddsnätet spände vi fast i dag på förmiddagen med J medan barnen väntade otåligt på att få hoppa.
Äntligen blev det dags för hopp. Turvis, ett barn eller vuxen, i taget. En minut per man åt gången och en evighetslång väntan på nästa tur. Aron behövde vuxensällskap för att få till lite mera studs. En stund busade vi alla på studsmattan, utan att någon hoppade. Jag önskar många roliga hoppstunder och inga skador.
En av sommarns höjdpunkter inträffade igår. Garden Party hemma hos vännerna. Att barnfritt få umgås med alla godingar är bara för skönt. Det bjöds på solsken och moln. Stundvis kändes det som sommar, vilket inte alls varit en självklarhet i år.
Drinkbordet med omgivning var vackert dukat. Bålen var något av det godaste jag druckit, nästan för gott och lätt att dricka.
All mat var smarrig och tårtan pricken på i:et. Men bäst av allt var nog stämningen som genomsyrade på trädgårdsfesten från början till slut. Lättsamt, avslappnat och glatt.
Som tur kommer det att bli en till festlighet utan barn ännu i sommar. För visst är det härligt att få umgås med vuxna och bara vuxna ibland.
Inte det somrigaste vädret direkt, men picnic i natursköna Meiko med tre fina vänner blev det denna sommarkväll. Klädd i fleece, täckbyxor, mössa och fingervantar var det nästan varmt. En rolig kväll med skratt i mängder. Dessa kvinnor är bara bland de bästa.
EDIT: Vindtäta jackan glömde jag, den hade jag också på mej.
Dagen började med regn. Den planerade skogsutfärden böts ut mot en promenad i den friska luften och lek på gården iklädda regnkläder.
På eftermiddagen klarnade det upp och solen tittade fram ibland också. Vi iakttog ett svanpar som åt middag i strandvattnet, utan att bry sej om oss. Tillsammans tvättade vi potatis. Nypotatis är bland det bästa som finns förresten. Före bastun, precis som kvällen innan, passade Viggo och Elin på att leka i strandvattnet. Ingendera simmade, men båda vadade runt och tyckte det var hur varmt som helst. Tills det blev kallt.
Elin och jag bakade en saftig rabarberkaka tillsammans. Receptet tog vi ur svärmors bok och rabarbern plockade vi i ösregn från trädgården. Nu väntar vi på midsommar på att få smaka på vår kaka. Då vi åt av kakan i nedrevåningen smakade den bättre än bra.
De två kamerorna jag hade till låns från Canon under resan har åkt tillbaka med kuriren och istället fick jag två vidvinkel objektiv att testa till systemkameran. Vidvinkel är jätte främmande för mej som gillar att fotografera nära och detalj. Samtidigt är det någon del av mej som ibland saknar ett bredare perspektiv på omgivningen. Får se hur det går för mej och objektiven.
Bara jag hinner samla tankar och tömma minneskorten får ni mina åsikter om G7X och vattentäta kameran. Men först efter midsommaren.