Sista januari år 2013.
Jämfört med första februari år 2014. Platsen är samma. Fotovinkeln lite annan och snömängden den mest avvikande faktorn.
Jag klagar inte, gillar mängden vi har där ute nu. Precis lagom, säger hon som stack ut näsan i en minut för att knäppa några bilder på morgonen.
Måndag klockan 18.11 föddes vår andra son. Går inte in på detaljer nu, men allt gick bra. Både mor och son mår bra. Storasyskonen är glada, ivriga och kära. Likaså mor och far. Nu är vår familj komplett! Som pricken på i:et fick vi komma hem med den lille knappa 20 timmar efter förlossningen. Nu ska vi fortsätta njuta av vår nya familjemedlem i vår lilla babybubbla.
Istället för att bara skära upp frukterna på tallrikar till mellanmål åt oss alla, kalasade jag till det och rörde ihop en sallad av allt samman. Mycket festligare och godare så här, om jag får tycka. Med en lite klick kvarg-grädde smakar det lyxigare och mättar magen en längre stund.
Barnen åkte några varv i den lilla backen vid vår bakgård. Och jag störde mej allra mest på att jag inte hittade det korrekta ordet för peffis/likuri. Anyone? Hittade också gammal ballong i buskarna. Känner igen den från nångång under förra året. Hoppsan! Men nu är den bortkastad.
Före vi kalasade på muffins garnerade vi dem. Jag vispade ihop en glasyr på vispgrädde och smält choklad. Barnen fick spritsa på så gott de kunde. Strössel enligt eget val ännu och bakverken var klara. Två stolta bagare bar sina verk till bords. Gott smakade det. Varje liten smula togs till vara, till och med pappren slickades.
Ger er ännu receptet. Hittade det här, hos Pullarhiiri, men skriver ner det på svenska här.
Busenkla chokladmuffins
Det känns som en evighet sedan vi bakat något sist. Plötsligt fick jag en grym lust att baka något. Lusten fick vänta tills idag då det fanns tid. Hittade ett recept på muffins där alla ingredienser bara rördes ihop. Inget vispande med maskin. Blev nyfiken att testa det med barnen. Vi hade en klar arbetsfördelning: jag läste receptet och hjälpte med mått och mängder och barnen mätte, vägde, rörde och blandade. Det är inte alla gånger vi har det lika harmoniskt som den här gången då vi bakar. Bara Elin vaknar från vilan ska de få dekorera sina bakverk och sedan ska vi provsmaka.
Jag tyckte visst det var kallt igår. Jag tar tillbaka det. Nu först är det köld där ute, -20,7ºC på morgonen och för tillfället tre grader varmare. Vi har med andra ord tillbringat förmiddagen inne med gott samvete. Och en roligt förmiddagen har vi haft. Mer om den i andra inlägg.
Det är en njutning för ögat att promenera till och från klubben i detta vackra vita vinter landskap. Många foton blir otagna på vägen, mitt sällskap orkar inte stanna så mycket vid varje snöigt grässtrå. Idag passade jag på att knäppa några i all hast.
Har egentligen inget vettigt att komma med. Måndag med allt vad det innebär idag. Men en rätt bra måndag. Förutom att jag börjar vara färdig med denna graviditet nu. Kroppen orkar inte mera. I början av förra veckan var det för omväxlingen riktigt skönt att vara gravid, men inte nu längre. Som tur är det högst några veckor kvar.
Lånekameran från Canon åkte tillbaka, vemodigt. Jag gillade 6d med 24-105mm objektivet riktigt jätte mycket. Nu är det bara att vinna på lotto som gäller.
Här är de sista bilderna tagna med den kameran. 30 rosa tulpaner jag köpte åt mej själv på lördagen. Det ser ju ut som två skilda knippen, men det är frågan om samma blommor även om de har olika färg. De två översta bilderna är tagna då solen sken och de tre övriga då det var molnigt ute.
Så över till något helt annat. Jag har inte ork att formulera mej själv, men tycker ni alla ska läsa inlägget som Linn publicerat på sin blogg. Bra tankar personen har om sociala medier! Orkar ni läsa ännu mer kan ni kolla vad Plingen skrivit om samma ämne. Mellan raderna kan ni kära vänner och bekanta läsa att jag inte vill få grattis kommentarer på FB, eller via andra sociala medier för den delen, före vi meddelat där att trean är född. (Jag är dessutom mycket osäker om jag ens skrivit på Facebook att vi ska bli en fem personers familj.)
Det var allt för denna gång. Ha en skön måndagkväll alla ni fina!
Vi åt ett ordentligt mellanmål och gick ut i backen medan det ännu var ljust. Solskenet från dagen var borta och himlen täcktes av ett tjockt molnlager. Vädret var skönt, inte för kallt eller blåsigt. Det var folktomt i båda backarna vi besökte. Den övriga familjen njöt av att åka, jag nöjde mej med att fotografera dem. Eller försöka, fick inga inställningar vettigt där ute. Försökte skynda då fingrarna frös fort. Egentligen hade jag gärna åkt jag med, men kroppen och jag har inte varit på samma blad i boken idag, om vi säger så.
Det får gärna snöa lite mera. Det finns rätt magert med snö i backarna och sanden /gruset skrapar sönder kälke och pulka. Vi sparar ännu den kälken barnen fick i julklapp och fortsätter slita sönder pulkan och min gamla stiga.
När vi var färdiga med åkandet lektes det en stund i lekparken varpå vi tog en kort runda i skogen. Barnens kinder blev rosigt röda och alla njöt av den friska luften. Till slut tyckte Elin det var dags att gå hemåt. Hemma värmde vi kakao som mättade magarna tills den sena middagspizzan blev klar.
