Kusinskaran ut i skogen. Helt klart Viggos favoritplats. Elin trivs hon också, även om hon förts inte alls ville gå. De två yngsta hängde ivrigt med. Jag fascineras alla gånger hur lite det behövs där ute i naturen. Det räcker med käppar, stenar och stubbar, fantasin tar hand om resten. Och barnen rör på sej på ett helt annat sätt än på gården. Det är skönt ute i skogen, speciellt nu före alla kräk har vaknat till liv igen.
Då yngsta sonen bestämmer sej för att vila bara en halv timme får mamman i huset bestämma att det är dags för en till tupplur efter mellanmålet. Mor och son är av olika åsikt först, men sedan sover sonen i en timme trettio minuter.
Under tiden förbereder mor middagen och är ute på gården med de äldre syskonen. Mor njuter av denna ”egna” tid, då de äldre leker sitt. Hon går med kameran i högsta hugg på gården. Än riktar hon linsen mot himlen, än riktar hon baken mot himlen, allt för de bästa vinklarna. Och hon njuter av denna stund. Hon inser också att fotografering är något mycket avkopplande.
Jag bakade semlor på förmiddagen. Som vi sedan åt med soppan syster hade med sej. Hela tiden hade jag i tankarna att ta några bilder på semlorna som den här gången blev riktigt snygga. Sedan blev det mellanmål och semlorna var ännu ofotograferade. Efter middagen insåg jag att det inte blev någon bild medan det var ljust ute, hur ljust det nu sen var den här gråa regniga dagen. Var redan färdig att ge upp, alternativt försöka ta någon bild med belysningen här hemma.
Efter ett kort velande beslöt jag att försöka med det lilla dagsljus som fanns kvar. Kameran i ena handen, tallriken med semlor i den andra och alla lampor släckta, förutom ljusslingan jag glömde märker jag på den nedre bilden. Tog några bilder där jag höll tallriken semlor nästan fast i fönstret för att få mest nytta av ljuset. Så nu har jag några bilder på mina fina keso-morot semlor. Smaken var det inget fel på heller, kan hända jag föråt mej på dessa godingar. Länge leve dagsljus!
Några timmar ute i den vackra eftermiddagssolen medan far i familjen satt på möte via skype i vårt sovrum. Solen värmde om kinderna, fingervantar var lagom och lekarna var underhållande. Eller vad sägs om skidtävlingar med osynliga skidor? Det var hård konkurrens, men Finland tog hem segern alla gånger.
Nu då solen tittat fram på heltid inser jag att jag behöver skaffa ett par solglasögon åt mej. Jag har ett antal, men få av dem sitter bra. De jag har på bild och några andra faller av mej, de sitter för löst. Dessa hålls på plats där under mössan, men jag tänker inte gå med mössa sommarn igenom. Nu ska jag bara ta mej till en affär som säljer solglasbrillor för att låna barnen uttryck.
Tänk att det redan är så långt in på vårvintern/våren att det är ljus, i dagens fall soligt, klockan fem och ännu strax före klockan sex. Dessutom var det varmt också, kring +10 grader. Riktigt riktigt vårigt med andra ord.
Viggo ordnade traktorrace i sandhögen och Elin grejade med vattenkannan. Aron vandrade omkring och kom slutligen fram till traktorn. What a surprise!
Medan barnen sysslade med sitt fångade jag det vackra på gården. Solstrålar som tränger genom träd och växthus, spegelblankt vatten, en söndrig björk och den nyfikna katten.
Snabba ryck då barnen ska fotograferas. Strunt i inställningarna, jag hoppas att det fungerade med det jag senast använt. Om jag hade börjat mixtra, hade barnen tröttnat innan vi började. Är själv riktigt nöjd med resultatet. Kul att ha nya bilder på alla tre tillsammans, det är en tid sen de fastnat på samma bild.
En helt vanlig onsdag i sej, samtidigt min födelsedag. Dagen till ära fick jag sova lite längre på morgonen, vardagslyx vet ni att inte behöva stiga upp genast klockan sex och någonting. Istället blev jag väckt med sång, kort, frukostbricka och present. Det bästa av allt, jag blev på riktigt väckt, jag hade hunnit somna om på den tiden jag fick ligga extra i säng. Jag brukar inte ha lätt att somna om efter att jag en gång vaknat på morgonen, därför är det större nytta att J tar sovmorgon då han fortsätter sova hur lätt som helst. Men har jag födelsedag är det klart jag som ska få sova längre än de andra.
Sedan har dagen fortsatt med allt det vanliga, föra till dagis, handla, värma lunch, lägga barn, spela spel, fixa mellanmål etc etc.
Förevigade ett av dagens fina stunder då Elin läste bok åt Aron på soffan. Hon tycker om att läsa och ett av hans största intressen är att titta i och läsa böcker just nu. Win-win situation.
Elin och jag slappade framför tv:n medan Aron sov. Vi kollade två Bärtil och några Pettson och Findus. Bara för att vi kunde och hon ännu hade stegring. Sedan satt vi bredvid varandra och åt mellanmål medan vi bläddrade i nyaste numret av Leivotaan-tidningen. När Viggo kom hem på eftermiddagen åt vi middag före det var dags att åka iväg på innebandyträningen, denna gång fick Elin komma med och kolla. Imorgon ska vi äta av Geishan jag fick på söndagen, bara för att det är min födelsedag. Mysigt värre.
