Att ibland backa och ta lite avstånd kan göra under. Se bara på dessa fotografier.
Kategoriarkiv: Barn
Söndagsutflykten
Vi åkte till Sea Life på eftermiddagen. Vädret hade varit prima för en tur på Borgbacken istället, men barnen var inställda på fiskar. Det var barnens första gång i havs världen. Rockorna samt hajarna var mest spännande. Muränorna ogillade jag. Korallerna i bassängerna var vackra, otroligt vackra. Detta var en upplevelse som uppskattades av oss alla fem.
Efter Sea Life åkte vi till bygget en sväng. Vi kollade in nya väggar som murats i källarn samt hålbjälkarna som placerats ut under veckan.
En kväll borta
För första gången sedan Aron föddes var jag borta över hans läggdags. Visst har jag varit borta förut på kvällen, då har det handlat om matbutiksbesök och jag har hunnit hem igen till läggdags och kvällsmatningen. Allt hade gått bra idag. Aron drack mjölken från flaskan med god aptit och somnade gott en stund senare. Kanske jag får vara borta en kväll en annan gång igen, då det nu gick så bra.
Var jag var ikväll? Joo, på Dannis överrasknings babyshower. En fin tillställning med flera av alla hennes vänner samlade. Några roliga lekar, gott att äta, skratt och mycket prat. Med ett leende på läpparna körde jag hem igen.
Efter regnet skiner solen
Plötsligt vräkte vattnet ner från himlen igen. Det regnade kolossalt mycket en kort stund. Sedan klarnade det upp igen.
Efter regnet gick vi ut för lek. Aron fick ha Elins regnhandskar på fötterna och det fungerade utmärkt som skor för honom.
Elin och äppelträdet
Äppelträden på gården bågnar av äpplen i år. I fjol lär det inte varit äpplen just alls. Vi gick ner en sväng och kollade. Plockade några också, men tippar på att vi valde fel sort. Ska kolla upp det före vi plockar fler.
En njutning
En dag utan regn. Känns som en tid sedan sist. Vi passade på att vara ute på eftermiddagen också, barnen och jag. På förmiddagen var vi som vanligt ute på dagisgården. Viggo med sin egen grupp och sina kompisar. Elin med sin klubb och sina kompisar samt Aron och mej som backup.
På eftermiddagen var vi ute på den egna gården. Barnen trivs med mycket utrymme och vattenlek. Aron tyckte det var orättvist då han inte klarade av att krypa upp till lilla vattenpotten. För övrigt hade vi det roligt ute.
Övning på gångs
Aron kan ju som sagt stå med stöd. Han vill helst stiga upp mot allt tänkbart och mindre tänkbart. Att komma ner igen själv har det inte varit tal om, då behöver han hjälp. Nu har han börjat träna på att komma ner själv. Han vet i princip hur han ska göra, men det är inte en självklarhet alla gånger. Vissa gånger lyckas han, andra gånger inte. Han ger inte upp, utan fortsätter öva.
Inte en måndag måndag
En måndag utan den där usla måndagskänslan. Vi har haft en bra måndag. Jag har dessutom gallrat i barnens klädskåp. Plockat bort plagg de vuxit ur under sommarn och plockat in sådant som varit bortplockat. Viggo och Elin har lekt kalas. En docka fyllde år och gästerna (Elins roll) kom med paket och sjöng varje gång. Viggo och dockan öppnade presenterna och beundrade innehållet varje gång. När de ätit tårtan kunde vi åka till matbutiken.
Att veckohandla med tre små var inte fullt så svettigt jag hade förväntat mej. På vägen hem började det ösregna. Elin förevigade regnet med Nikon kameran genom fönstret här hemma. I högra nedre hörnet syns Viggos och Elin plommonträd. Arons päronträd är bredvid den höga tallen mot vänster av bilden.
Syskonbilder
En dopdag
Elwas dop i Sibbo prästgård idag. Ett gammalt hus omringat av åkrar. Idyll.
Det tog oss en dryg timme att köra och aldrig förut har jag varit så här nervös under en bilresa. I bakluckan i en pafflåda med några kylpatroner låg doptårtan med stort D. Det var en varm dag, vilket gjorde transporten utmanande. Det var redan en utmaning i sej att få tårtan packad så att den inte tog skada under bilfärden. Ville inte ställa den under kupan för resan, sockermassan blir lätt fuktig. I lådan fick tårtan mer luft än instängd i kupan. Väl framme kunde jag pusta ut. Tårtan hade klarat sej utan större skador. Tårtan fick många beröm för utseende och smak. Själv är jag också nöjd över slutresultatet.
Själva dopceremonin var vacker, med sång och diktläsning. Faddrarna fick några kluriga frågor av prästen, men svarade exemplariskt. Viggo satt och lyssnade på prästens historier under hela dopet. Han tyckte det var intressant. Elin var mest hungrig. När det blev dags för bjudningen åt hon smörgåstårta med god aptit. Vi är glada att vi fick var med på Elwas dop, en varmhjärtad tillställning. Vi kommer på kanelbullar bara gåvan anlänt på posten.
