När de två äldre lagt sej justerades brio gåvagnen tillbaka till toddler-läget och Aron gav sej ut på jungfru promenaden. En till början skranglig promenad som för var sväng blev stadigare. Aron gillade sin kvälls strapats. I morgon ska tyngden bytas ut mot något som väger snäppet mera och hålls bättre på plats.
I morgon är det kanelbullens dag. Viggo, Elin och jag tjuvstartade och bakade bullar idag. Jag och Viggo rörde ihop degen och efter att den jäst tillräckligt och lite till började vi. det var klart att båda ville knåda sin deg själv. Där stod vi sida vid sida och kåda våra klumpar. Terapi att knåda på med händerna. Och den känslan då de inte kan knåda fel på något sätt, degen går inte sönder lätt. Båda ville kavla ut degen, breda på med fyllning och rulla ihop till rulle. Jag fick skära upp rullen i runda bullar och tillsammans placerade vi bullarna i formar på plåten. Dag att jäsa igen. När det blev tid att pensla och strö pärlsocker på var båda ivrigt med igen. Där emellan tog vi tag i degen jag knådade. Viggo och Elin skötte varsin halva av den, jag bara assisterade dem. Med andra ord har de bakat bullar själv idag, jag bara hjälp på traven. De har känt glädjen i att kunna och lyckas med något de gör själv. Och vi alla njöt för fulla muggar. Och visst smakade det gott tillslut.
Skördefest på dagis. Klubbisarna fick också vara delta. Ivriga flickor (bara flickor på plats på klubben idag) stod på rad vid staketet och väntade på att få smaka på. Det fanns grönsaker av olika slag, rotsaker, frukter och bulla. Barnen fick smaka på allt de ville, allt var frivilligt. Efteråt kom Elin ihåg att de glömt sätta på sej västarna som de planerat. Alla dagisgrupper har en egen färg på trafikvästar de har på sej på gården. En mycket smart idé! Klubbisarna har också egna västar, som nu hade använts för första gången. Men nu blir det till en annan gång. För övrigt gillade både Elin och Viggo festen. Viggos favorit var rödbeta.
Vi satt vid sandlådskanten hos min mamma på eftermiddagen. På något vis gillar jag ljuset på bilderna jag tog på barnen. Jag vet inte om det råkade sej att plåttaken reflekterade solljuset eller vad som gjorde fenomenet. Kanske det rentav är bara jag som ser det bilderna jag pratar om. Men ofta ogillar jag att ta bilder då solen skiner som starkast, allt brinner sönder bilderna då. Eller också har hösten gjort sitt, solen är inte likadan nu som mitt på sommarn. Hur som helst. Här är bilderna på trion i sandlådan i eftermiddags i det nätta ljuset.
Åtta månaders läkarbesök på rådgivningen undan stökat. Utlåtandet låter ”Terve lapsi, kasvu johdonmukaista, pinsettiotetta tavoittelee.” Med andra ord växer Aron bra, han är frisk och behärskar nästan pincettgrepp. Han är nu 71 cm lång och väger 8,5 kg. Nästa gång ska vi på ett års koll, vi fick komma vid 10 månader om vi kände för det.
Viggos utlåtande i samma ålder ”Solakka, terve poika, pinsettiotetta tavoittelee.” och Elins ”Solakka, terve tyttö, kasvu johdonmukaista, pinsettiote +.”
Ett träd är tomt på äpplen, men det andra har grenar som hänger tunga av frukt. Vi gick en sväng och plockade några stycken, Elin och jag och katten. (Aron hängde med i bärsele)
Jag fortsätter gilla våra måndagar. En skön förmiddag hemma och sedan till gamla hemknutarna till vänner för lek och prat. Det bästa med denna måndag var nog huspaketet som kom. Nu har vi huxflux fått väggar och takstolar på vårt hus.
Huspaketet anländer från och med i morgon. Vi tog en sista titt på källarvåningen som den är nu. Snart ser vårt bygge ut som ett hus på utsidan. Sedan börjar jobbet. Vi fick besök av vänner. Barnen sprang längs byggställningarna, inte där uppe i höjden utan på marknivå, klättrade i sandhög och lekte med sandleksaker. Aron försökte gräva med spade han också. Hemma igen var det skönt att bada bastu, för visst blev det svalt där ute när solen försvann bakom träden.
Eftermiddagen satt jag hemma hos syster. Först i soffan och kollade in höstens me&i kollektion. Fina färgglada kläder för barnen och mycket fint för kvinnorna. Vad kommer till barnkläder är jag just nu inne i en period då jag vill ha dämpade färger och figurer. Samtidigt tilltalade många av plaggen, men jag orkar inte med dem just nu. Dessutom är både Elin och Viggo mellan två storlekar just nu. Elin passar perfekt i 98/104 och vill inte köpa nya dyra kläder hon hinner använda några månader. Allternativ köpa 110/116 som hon drunknar i för tillfället. Viggo har samma situation men med storlekarna 110/116 samt 122/128. De märken som har enkla storlekar, inte dubbel, är lättare köpa just nu. Då är det 104 respektive 116 som gäller.
Tillbaka till dagen bjudning. Efter att jag provat igenom hälften av kvinnornas kollektion och kruksat i några plagg i formuläret fick jag äntligen sätta mej vid systerns matbord på de ursköna stolarna. Maten smakade och cupcakesen var farligt goda. Fick till och med hem några stycken som ropar på mej i kylskåpet, men jag ska hålla mej så resten av familjen får smaka imorgon. Tack för en rolig eftermiddag Jenni och alla andra som var med!
Det yngsta hjärtat blev åtta månader. Vissa gånger glömmer jag att han bara är åtta månader och andra gånger kan jag bara inte förstå att han redan är så gammal. Lika rörlig som förut är han. Brummar fram med fart. Säger också något som liknar mamma samt pratar på sitt egna språk.
Aron har god aptit och sitter gärna med vid bordet. Till skillnad från de två äldre barnen får han inte äta själv, ännu. Det blir tillräckligt klottigt även då vi matar honom, för att inte tala om hur han skulle se ut om han åt själv. Det hinner han med senare också.
Aron är en glad och nöjd filur. Det bästa som finns är då storasyskonen leker och busar med honom eller då han får vara med där de leker. Han är en liten upptäckare som gärna smakar på allt han kommer åt. Att duscha och bada är det bästa han vet, inte det minsta rädd för vatten.
Aron sover gott på dagarna. Ingen egentlig sömnrytm eftersom vi kör till dagis och klubb flera dagar i veckan. Men han sover i regel två eller tre gånger på dagen allt mellan 20 minuter och tre timmar. Till natten somnar han oftast själv, ibland vill han ha sällskap i rummet. Om nätterna vaknar från två till fyra gånger. Vissa morgnar tycker han det är okej att vakna efter klockan fem, vi föräldrar är tyvärr av annan åsikt och han får böka vidare mellan oss. Annars sover han i egen spjälsäng i vårt sovrum.