Ett duplo hus revs och ett nytt byggdes. Höghus beställde Viggo. Pappan förverkligar.
Inte så pjåkigt. Jag gillar balkongen och det höga tornet.
Bakade gigantiska morot-kesosemlor på morgonen. Fluffiga som bara vad och smakade just så gott att risken att överäta var stor.
Grannen har fixat en backe i sidan av den enorma ploghögen. Vi använde oss av den istället för att traska längre bort för fastlagsåken. Med peffis under rumpan gled man riktigt långt. Tacksamt med backe rakt utanför dörren.
”Vi leker fint tillsammans”
Fyra portioner kinesiskt från den lokala kinarestauragen. Trots att fyra vuxna åt, fanns det mat åt minst fyra personer till. Gott var det dessutom.
Till efterrätt blev vi bjudna på fastlagsbullar. Med sylt och grädde. Här gick det inte mera att behärska sej, jag föråt mej. Men det var bara så gott.
En hel dag inne med två semi sjuka barn. Elin snorar mycket, Viggo lite mindre, båda är stundvis hostiga. Jag var förberedd på att väggarna faller på och vi alla går på varandras nerver innan lunch. Men där fick jag mej allt.
Vi började morgonen med att leka med Duplo. Jag skötte det roliga, själva byggande medan barnen yrade omkring. När huset väl stod färdig blev de båda intresserade. Jag styrde leken lite, så båda fick plats.
Det eldades brasa i huset, djuren sprang omkring, blommor planterades, duplogrannar kom på besök.
Till sist ville alla figurer som var med i leken rida på djur.
Vidare har vi kollat på Emil i Lönneberga med Viggo, läst böcker med Elin, lekt med bilar, busat, jagat varandra, lekt kökslek och kiosk. Allt har jag då inte varit med på, vissa grejer har barnen fixat på tumis.
Hela dagen har inte varit en dans på rosor och inte varit lika harmonisk som på bild. Men svackorna har varit korta och lätta att komma igenom. Vi kör en hemma dag imorgon igen. Sällskap lär vi ska få, skönt så.
Då diskussionerna går heta om han-hon-hen och genus.* Leker mina barn med just precis det de själv vill. Jag tycker det är härligt att de båda vill leka med bilar, dockor, ponyn och legon. Eller Elin gör ju allt som Viggo gör. Men han har inte ännu tyckt att vissa saker är flick och andra pojk. Hoppas det hålls så länge. För vem är det egentligen som bestämmer vilka lekar och leksaker som är till för vem? De som planerar leksakerna/katalogerna/reklamerna? Vi vuxna? Barnen själv?
Jag tror att det i sista hand är barnen. De påverkas i de flesta fall av någon eller något. Eftersom våra barn inte har hört att bara pojkar kan leka med bilar eller att ponyn är flickleksaker, leker de med allt som finns till hands. Båda två. Ska bli intressant att se vad framtiden bär med sej. För jag kan ju inte veta vad som pratas då jag inte är med.
Här står björnarna och ser på hästarna som rider förbi.
Ponyn får skridskor.
Elin satt en lång stund och plitade med legona. Hon rev loss huvud på figuren, satte tillbaka, rev loss och satt tillbaka.
Sedan hittad hon en keps. Då fick huvudet sitta kvar. Inte en gång hamnade delarna i munnen. Inte ens för att kolla min reaktion. Så koncentrerad var hon.
*Eller kanske hettan har lagt sej, vad vet jag, har inte följt med så aktivt.
Vi tog oss till mamma i regnet med barnen. Jag och mamma bökade bland gamla barnböcker, spel och pussel. Sorterade, packade och beslöt att kasta lite, men bara lite grann. Några böcker flytta hem till oss för en tid.
Under tiden lekte Viggo och Elin med Duplon, legon, parkeringshus, bilmatta och My Little Ponys. Rakt från 80-talet. Jag har hunnit oja och voia mej många gånger under dagens lopp. Egna gamla leksaker som sparats. Nu leker någon nya lekar med dem. Härligt att se dem i leken igen.
Duplon har funnits i vårt hus rätt länge. Legon, små legon som de kallas hos oss, har sakta smugit sej in här efter att Viggo fyllde tre. Hittills har Momi och Famo haft med sej av ”sina” då de varit på besök. Jag gillar speciellt det där när man får bygga enligt instrutkionerna. Nu verkar det som sonen delar intresset. Han följer instruktionerna bra med lite hjälp. Annars tenderar han bygga lite eget i förväg och då kan det lätt gå fel.
Jag fick vara med på ett hörn. De gula fäljarna satt fel i däcken (Viggo satt in dem i ett tidigare skede) och jag fick vända dem. Jihuu!
Det blev en lastbil till slut. Från Toy Story 3 filmen. Viggo har inte sett filmen, ingen av dem. Men gillade lastbilen och figurerna. Sprillans ny, i oöppnat paket, på Akseli loppis för 10€. Inte ett dåligt fynd. (Priset på samma ask i en legokatalog var 24,95€)
Elin har också fattat tycket för små legon. Lite skrämmande med alla super opassliga delar. De minsta är ju inte de farligaste, sväljer hon en sån slinker den säkert hela vägen ner. Men någon i fel storlek som hamnar på tvären, nej usch. Är alltid lite extra på vakt då legona är framme.
Resten av eftermiddagen lekte Viggo med legon. Helt försjunken i sina egna grejer. Roligt att morbrors legon är sparade. Farbrors och pappas också, men de finns ju inte hos Momi.
Tänk att det ibland går att placera våra barn vid bordet och de sysslar med sitt i lugn och ro. Båda koncentrerar sig på sitt eget. Ibland faller en pusselbit i golvet. Ibland faller en legobit i golvet. Ibland tappar de nerven, men det fixar vi snabbt. Båda är pratsamma och på gott humör. En skön morgon.
Innan jag hann publicera detta har den yngre redan tappat intresset och förflyttat sig till andra lekar. Men det varade en stund. Den äldre sitter och bygger en segelbåt som barnen också kan bygga. Med andra ord utan instruktioner och modeller, helt egen design.
Fortsätter med bilder från resten av veckoslutet på stugan. Var så vänliga:
Världens bästa Viggo fyllde 3 år på lördagen. Ska skriva lite om honom i ett eget inlägg bara jag får inspiration.
Viggo och J är ute och fiskar. Fiskarna var skurkar som åt upp all mask, men inte fastnade på kroken.
Lek med nya leksaker.
Busungarna. De har börjat leka eller busa mycket tillsammans.
De första egna smålegona. Han orkade bygga otroligt länge och följde instruktionerna i boken och av mostern.
Den mest underliga traktortårta tar form.
Smaken var det inget fel på, men den liknar nog inte en traktor.
Tandtvätt tillsammans.
Det finns ett sjukhus* i Kyrkslätt. För legogubbar. På vårt vardagsrums golv. Sen igår kväll har gubbarna en efter en åkt in på sjukhus. De flesta har haft magont. Eventuellt en epidemi på gång bland duplona.
En av hjälmgubbarna är ett minne blott. Han tappades bort på vår utfärd idag.
*Antar att det är temporärt och snart byggs om till något annat.