Såhär med tredje babyn i huset kunde man tro att allt går på rutin. Och jo, mycket gör det, men tydligen inte allt. Ett levande exempel från idag.

Vi åkte till famo och fafa för att hämta hem Viggo och Elin som varit på övernattningsvisit. Hemma packade jag några grejer med åt babyn i väskan. En filt, ett underlag, nappar, extra kläder och några trasor. Väl framme mitt i lunchen kom jag ihåg att jag glömt något. BLÖJOR! Hur är det ens möjligt med en senapsmaskin i huset att glömma blöjor, det vet jag inte.

Det var inte länge kvar tills vi skulle åka hem. Vi kunde ha klarat det med blöjan han hade på sej. Men inte. Jag kläckte ännu ur mej (lagom ironiskt) att babyn säkert spyr, skiter och kissar ner sej nu. Och där fick jag mej. Han började med spyan. Ingen panik, byteskläder fanns det. I samma veva märkte J att babyn hade bajsat ner sej och allt låg inte i blöjan. Jahaa. Bara att tvätta och använda fantasin då.

Ren i rumpan lades babyn ner på varma golvet i badrummet. Idéen var att sätta en trasa som blöja åt honom och hoppas att bodyn håller den på plats tills vi är hemma. Före vi hann börja klä på honom kissade i fin båge rakt på sin far och på pottan som stod en bit ifrån. Medan vi var smått roade över händelsen passade babyn på att bajsa lite till. Vid det här skedet gapskrattade vi alla. En tvätt till och kvickt på med ”blöjan” och kläderna. Gissa om jag kommer att komma ihåg de där blöjorna hädanefter?