Vi har varit hos mamma hela dagen. Jag har sytt ett par pyjamasbyxor åt Viggo, visar sen när hela pyjamasen är klar. Viggo och Elin har gått igenom Momis hela låda med resor.
De hade så roligt tillsammans, mina juveler!
Hört i bilen idag:
J kör och sjunger nån vårig sång.
Viggo: Pappa sluta sjunga!
J: Varför det?
Viggo: Annars kommer polisen och tar dej till finkan.
Bara så ni vet. Tänk efter före ni sjunger i bilen.
Idag har jag träffat den absolut sötaste fyra dagar gamla Minea. Hon är perfekt, har så mjuk och len hy i en fin färg och dessutom har hon den tuffaste frisyren en liten tjej kan ha. Jag är betagen och en smula kär.
Jag glömde bort de egna barnen mycket snabbt.
Gissa annars om Elin plötsligt blev en flicka? Ingen baby längre och absolut inte liten. Jag bara inte fattar hur fort man glömmer bort att barnen varit så där små. Minea är fjäderlätt jämfört med Elin, som ju nog väger dubbelt upp.
Nu ska jag sväva en stund här på mina moln av beundran och sedan försöka sova en stund.
Elin brukar sova dagsömn utanför ytterdörren under tak. Idag blåste det hårda pustar när vi kom från klubben. Jag körde ut vagnen på terassen istället för tyckte ljudet från plexin vi har borrat fast var otrevligt och det ven i knutarna. Viggo hade precis somnat och plötsligt smäler det till riktigt ordetligt. Den där plexin hade låssat! Och flugit iväg, likaså vår snöspade, borsten och en lykta som stod på marken.
I nedre kanten av fotot brukar Elin sova.
Undrar hur bra vagnen hade hållits på plats när den där skiva kom flygande?
Skuggig bild, men där satt skivan fast.
Här låg Elin och sov hur gott som helst. Som tur skuffade jag ut henne på terassen.
Förutom att själv träna vattenpolo försökte Viggo lära Elin kasta boll igår.
Elin var bara inte så intresserad, hon åt mycket hellre på sin bil. Viggos träning var det inget fel på. Han instruerade henne och visade hur hon skulle göra, hjälpte till och över öste henne med beröm.
Märk att Viggo har bytt vattenpolomössa. Den lila är av ylle och blev rätt varm, så den här fungerar bättre.
Min högsta önskan just nu är att få sova mera än 2 timmar i streck.
Elins förra natt som exempel: Hon vaknade ca kl.22 och jag matade henne, hade inte ammat sen kl. 16.30 (var borta kvällen), så jag behövde det.
Så har jag somnat och kl. 00.08 har Elin gnytt och yrat i sängen, jag matar henne. Först när jag kommer tillbaka till vårt sovrum inser jag vad klockan är och att hon hade klarat sej utan mat, det var ju bara två timmar sen förra matningen. Men jag var så yrvaken, så kollade klockan först efteråt och tänkte inte då jag började mata henne.
Nästa gång har hon haft nåt på tok ca kl. 2. Då har jag inte matat. Jag la henne igen, hon yrade i krypställning då jag kom in till henne. Hon fick tutten i munnen och jag klappade lite på rumpan. Snabbt lungnade hon sej, men jag var i säng först 2.30.
Klockan 3 var det dags igen, nu matade jag henne, för var så trött och hade ingen lust att vaka länge.
Följande gång yrade hon klockan 4, då la jag henne igen och satt tutten i mun och hon kroknade igen.
Klockan 5 hade hon satt sej på knä i sängen. Nu blev hon glad när jag kom in. Jag försökte lägga henne, men hon blev ledsen. Jag tog henne med till vår säng, för ville inte att Viggo vaknar klockan 5. Hon somnade om mellan oss med tutten i munnen.
Klockan 6 yrade hon omkring igen och lite efter det vaknade Viggo.
Kan inte direkt säga att jag är utvilad efter en god nattsömn, men jag får klara mej på det jag får, värre sku det kunna vara.
Elin kan sitta på rumpan utan stöd, det märkte jag igår. För övrigt är det hennes motoriska utveckling som sätter käppar i hjulen alltså nattsömnen. Hon tränar att krypa, stiga upp etc i sömnen och vaknar till det. Med andra ord kommer situationen att lätta sen när hon kan gå.
Ps. Vi ska till osteopaten om en vecka, ett lite ljus i tunneln.
Viggo har spelat vattenpolo hela gårdagen. Han hittade en babymössa som går att knyta och den agerade hjälm. För en vattenpolohjälm går att knyta. Vardagsrumsgolvet var simbassäng. Min uppgift var att fungera som kant och ibland klättrade han upp från bassängen. Då klädde han av sej mössan och vred ur den i bassängen, precis som spelarna gjorde. Så värmde han upp lite mellan varven; snurrade på armarna. Lite bollade han mot soffan också, som fick fungera som simhallsvägg.
Jag fascinerar av hans minne och sinne för detaljer. Det är helt otroligt vad allt han hinner uppmärksamma och dessutom kommer ihåg.
Idag på förmiddagen inträffade ett storkok i vårt kök. Tråkigt nog är det bara Elin som har mat för många dagar framåt, räknade till 30 portioner då jag frös ner största delen. Åt oss andra får jag fixa mat imorgon.
Elin kommer de kommande dagarna att äta:
Maletkött, batat, potatis och majs
Fisk, potatis, broccoli, palsternacka
Broiler, potatis, ris, morot, blomkål och majs
Alla kombinationer har jag kokat med lagerblad och kryddat med en pytteliten mängd örter, minns bara inte vilken jag satt i vilken röra. Mina slutliga mängder är jag lite osäker med, följde inte riktigt ”recepten” jag hade. En sak, alla dessa röror smakade gott. Vet inte varför jag är så överraskad, det smakade liksom helt vanlig mat och det ska det ju göra.
Har ni några goda kombinationer jag kan koka ihop åt henne? Lite variation de kommande 15 dagarna skadar säkert inte.
Jag har ingen fått baka godsaker då vi fick gäster från Esbo och Helsingfors. Mera om det ätbara senare. Jag har många recept att arkivera här, bara jag nån dag kommer så långt.
Några bilder på alla söta barn.
Viggo väntade otåligt hela förmiddagen på mini-F och när hon äntligen kom sken ha som solen. De hade så roligt tillsammans och hemfärden kom alldeles för fort den här gången också.
Så fin i festklänning och allt, mitt hjärta smälter så söt är hon (mitt fadderbarn). Hon växer bara allt för fort, nästa gång vi ses kryper hon säkert redan, eller så ses vi allt för sällan.
Kommande vänner, får vi hoppas, stiftar bekantskap. Flickorna har en ålderskillnad på ca 2,5 månader. De har träffats förut, men tidigare har de varit så små eller då har vi gått i butiker.
Yngsta gästen hängde med från mammans famn, tryggast så. Bara hon växer lite grann får hon hänga med på golvet.
Viggo lekte med S, han riktigt njöt av att få underhålla henne. Jag var positivt överraskad hur han betedde sej med henne. Han kom från kaffebordet och gav leksak åt henne och kollade flere gånger vad hon höll på med då hon förde ljud. Samtidigt kollade han att Elin hade allt bra.
Fyra av alla fem barn och jag. Tänkt, alla är under tre, så här många barn i den åldern har en person på dagis ansvar om. Visst, det har jag ju vetat och jobbat med, men nu blev det på ett annat sätt konkret. Även om två av dessa fyra är små, en 7,5 månader och en nyss fyllda 5 månader, så är för unga för dagis. Och tänk ännu, alla dessa kunde vara våra om vi fått tvillingar två gånger! Ojoj..
NU är det bäst att avsluta, innan jag spårar ur totalt. Det kanske märks att nattsömn är något överskattat i detta hushåll just nu. Elin sover som en kråka och vaknar tidigare än tuppen, dessutom tror hon tvissa nätter att hon är en uggla (vakar flera timmar). Nu låter det värre än det är på riktigt, men det tar ändå på att inte sova mera än max 3 timmar i streck. Nästa vecka ska jag ringa osteopaten, som jag inte fått gjort fast jag så påstod.
Men, stort tacka alla ni fina som besökte oss idag. Det tar vi om snart!