Skogens guld

Under stugvistelsen plockades det blåbär. I två repriser var jag i skogen. Första gången med min farbror, för att hitta bären och inte tappa bort mej. Andra gången med min mamma, för att inte behöva gå ensam. Det bästa är att jag fick med mej allas bär. Dessutom plockade min duracell-farfar blåbär åt mej, men han strövade själv i skogen. Nu har vi närmare fyra kilo blåbär i frysen. Fint jobbat och tack för all hjälp!

Förutom blåbär hittades det kantareller. Jag har inbillat mej att jag inte tycker om. Men när såsen på svampen stod på bordet var jag tvungen att provsmaka. Mina fördomar fick ge vika, det smakade riktigt gott.

På en hundpromenad hittade vi hallon och ett dikesren fullt med smultron. Hallonen åts direkt ur buskarna. Smultronen plockades i påse och barnen åt dem med gröt och yoghurt till kvällsmål och till frukost morgonen därpå.

 

Slutsprut

Vi har spenderat ett långt veckoslut på mina farföräldrars stuga. Fått njuta av pang väder (inte alla dagar) och supergod mat (alla dagar). Höjdpunkten i matväg var nog muurikka plättarna som min farbror stekte. Samtidigt inledde vi den sista veckan av vår semester. Inte en dålig start, vill jag påstå.

Är man händig kan man bygga en egen fresbeegolf korg.

Underbar plats då vädret visar sej från den bästa sidan. Här är det antingen eller som gäller. Värme och sol eller kallt och blåsigt.

Min brors gamla gummibåt grävdes fram och blev plötsligt en bassäng.

Barnen trivdes i sandhögen. På samma ställe har jag och mina syskon lekt som barn.

Krokettspel på gång.

Elin ville också vara med. Hon visste precis hur hon skulle göra, även om det inte var så lätt.

OS hemma hos oss

Vem behöver barnprogram när det sänds sport nonstop?

image

Simhopp tittar jag själv också gärna på. Det är så otroligt hur de kan synkronisera sina hopp. Ibland ser det ut som bara en hoppare. Jag kan inte ens hoppa huvudet före i bassängen.

image

Mera om stranddagen

Vi var som sagt till stranden idag. Jag njöt, härligt med en riktig sommardag. Sällskapet kunde inte ha varit bättre.

Jag fick vara med då S tog sitt första dopp i havet. Inte bara första för sommarn, utan första ever.

Jag kom inte längre än så, den här gången heller.

Viggo badade nästan.

Han sprang omkring med brädan i vattnet.

Elin trivdes bättre på land den här gången.

Som det brukar med allt det roliga, gick det även denna gång. Det tar slut. Barnen blev för trötta och vi tackade för oss. På Västerleden på väg hem planerade vi poolparty.

I brist på bättre

Vår simbassäng har tills idag bott på grannarnas gård. Igår flyttade badkaren ut för en liten plaskstund på den nya terrassen. Två badkar och tre barn. Det badades i många olika kombon. 

En onsdag som gick

Dagarna gå i ett huj då det är roligt. Har svårt att finna tid och ro att skriva nåt. Ska försöka göra en summering på dagarna som gått. Vill själv komma ihåg vad som hänt.

När den egna terrassen är klar, kan man gott och väl hjälpa sina kompisar med deras projekt.

Viggo hjälpte till genom att hålla sej borta från gräsmattan.

Jag struntade i bygget, de andra skötte det mycket bättre. Jag umgicks med denna pärla (och hennes mor).

Samt med mina egna gryn.

Viggo fixade åter en fin tågbana. Hjälp behövdes för att få det att gå ihop, men visste hur han ville ha det.

Vi har fått hem systern med sambo. Deras resa hade varit varm och skön.

Myskot besök på dagisgården

Mitt i kvällssysslorna möter denna syn mej då jag ska dra för gardinerna i Viggos sovrum. (Nån minut tidigare var det tomt där)

Istället drar jag upp spjälgardinerna, flyttar leksakslådan* till fönstret och hämtar Viggo.

Där står jag och barnen och kollar på bilen och männen. De rullar ut och in en vattenslang. Inget annat. Underligt. Viggo pratar och funderar. Jag svarar så gott jag kan. Har ju ingen aning om varför de var här och värför de inget gjorde. När slangen är packad och männen tillbaks i bilarna (två i den stora och resten i den lilla) åker de iväg. Vi blev upptäckta. Blåa ljusen blinkar till som hejdå. Viggo och Elin vinkar. Lika plötsligt som de dök upp var de borta. Jag stänger gardinerna och vi fortsätter med våra sysslor.

*Viggo anväder den som pall

Små odlarna

Regelbundet står de där på balkongen och vattnar, petar och förundrar sig. Visst är det förunderligt att se tomaterna växa. Extra spännande har det blivit nu när färgen har börjat ändra på vissa.

Vi har redan skördat två stycken. Delat båda på hälft och fått en halva per man. Kanske nästa skördefest blir lite rikligare.