Har kokat mitt livs första saft med en saftmaja. Brände mej smått på handen i den heta ångan på kuppen. Nu står äppelsaften i kylskåpet, imorgon smakar vi. Kokade också äppelmos som ska frysas ner.
Plommonen i Viggos plommonträd börjar mogna. Plockade Arons mössa halvfull och kastade dåliga frukter i buskarna åt djuren.
Bara vädret fortsätter vara varmt mognar resten av plommonen och äpplena. Mera saft och mos utlovas på veckoslutet. Kanske en tredje äppelpaj också.
Kategoriarkiv: Barn
Ett tu tre
Så satt de där våra tre fina, på gräset vid äppelträden med var sitt äpple i handen och det var bara att beundra och låta kameran gå het.
Bland äpplen igen
Vi gick ner till äppelträden igen.
Hjortarna har visat sej vara skickliga på att sticka in huvudena genom stängslet och komma åt grenarna. Ett tätare nät kom hastigt upp för att skydda träden och hålla hjortarna på utsidan. Samtidigt hålls en upptäckare på insidan.
Aron gillar äppel, grimaserar lite först och äter sedan med stor koncentration.
På rätt höjd
Tänk er den glädjen när det finns ett fönster på rätt höjd på en ytterdörr. Det är bara att krypa fram, ställa sej upp och se ut på den stora världen. Eller i det här fallet kompisarnas framgård. Att sedan få syn på sin syster där på utsidan gör ju att en håller på kikna av skratt.
Äppelkaka
Kalla det äppelkaka eller äppelpaj. Gott hur som helst. Använde samma recept som förra året. Nu ska det arkiveras här också.
125 g smör
1,5 dl socker
0,5 tsk vaniljpulver
0,5 tsk kanel
2 st ägg
2,5 dl mjöl
0,5 tsk bakpulver
2 msk mjöl
2-3 äpple (inhemska som inte är så stora)
1 msk socker
1 tsk kanel
Värm ugnen till 175°C. Smält smöret och låt svalna. Rör smöret med socker, vaniljpulver och kanel. Tillsätt ett ägg i taget och rör om mellan varje. Blanda mjöl och bakpulver och rör ner detta i smeten blandat med mjölken. Häll i en smord 24 cm form. (Skala) och skär äpplena i tunna klyftor och stick ner dem i kakan. Strö socker och kanel över kakan. Grädda i 30-35 min. Servera med vaniljsås eller vaniljglass.
Aron fick ingen äppelkaka, majsbågarna smakade i kaffebordet.
En 30 års flygning
En kompis fick en flygtur i 30 års gåva tidigare i år. Idag var stora flygdagen. Pirrigt för både flygare och åskådare före flygningen. Trettio minuter senare landade en planet, allt hade gått bra och varit mycket häftigt.
En gnutta kärlek
Jag är små kär i dagar som denna. Allt har löpt bra från morgon till kväll. Elin har haft en positiv upplevelse på klubben (efter gårdagens hetsgråt efter mamma). Viggo har haft roligt på simleken. Vi har varit hemma hos kompisar resten av dagen. Stora pojkarna har lekt från att vi steg in från dörren tills vi åkte hem. Jag har haft vuxensällskap och någon att prata med. Vi har ätit god mat och munkar till mellanmål. Hemma igen fick vi sätta oss i middagsbordet med barnens farföräldrar. Lyx.
Nu närmar sej klockan tio på kvällen. Lugnet har lagt sej för en tid sedan. Nu fattas bara sambon som varit på jobb och bygge hela långa dagen. Strax dags att krypa i säng och sova tills lördagen (med en amning eller två på natten).
Vädret vänder
En heldag hos systern. På eftermiddagen klädde vi på oss för att gå ut i solsken, men möttes av ösregn på trappan. Det var ingen lång skur och kusinerna fick leka på den våta gården. Det blev minsann fina kakor av den fuktiga sanden.
Reaktioner
Barnen reagerar på dagis- och klubbstart. Vi har haft en minst sagt livlig eftermiddag här hemma. Det är skönt att de kommer att lugna sej bara de blir vana med det nya. Främst gäller det Elin, som inte gått själv på alls förut. Samtidigt är omställningen stor för Viggo från klubb till dagis. Han gillar redan att gå på dagis, men visst tar det på.
Jag gör mitt yttersta för att hålla mej lugn och förstå deras utbrott. Det har gått förvånansvärt bra så här långt. Ändå längtar jag till senare på hösten då allt rullar på av bara farten. För det är tungt att höra dottern tycka att det är tråkigt att ha ledsamt efter mamma hela tiden.
Första vardagen
I morse var det bara jag och barnen hemma då Aron meddelade att det var morgon klockan 6.20. Bara att gnugga ögonen och ta itu med vardagen. J hade åkt på första arbetsdagen efter semestern bara en kort stund innan vi vaknade.
Det blev en bra dag. Danni och Minni hade fingrarna i spel med sin närvaro från morgon till eftermiddag. Barnens farmor gjorde sitt med att ge oss middagsmaten som bara behövde värmas och dessutom rasta de äldre barnen.
Visst inser jag att dessa kombinerade arbets- och byggdagar inte alla gånger kommer att vara lika gemytliga. Men skönt då första dagen var en positiv upplevelse.