Sandlådan på gården har länge haft lite väl lite sand. Igår åtgärdades det. Bilen med släpvagn styrde mot Lindbergs sandgrop. Kärran full med sand återvände männen till gården.
Ivriga hjälpredor redo.
Spadarbete för att få sanden i lådan.
Glädjen är stor då sanden är på sin plats. Det krävs ett eller två lass till, men detta är en början.
Vi har haft bil idag. Lyx. Vi åkte till systern som ännu bor i Helsingfors. Sedan blev det en extempore spårvagnsutfärd till Hagnäs. Barnens första spårvagnsresa. Kände mej klumpig med vagnen i spåran. Kände mej mycket missplaserad där i spårvagnen bland alla mer eller mindre alkoholiserade. I Hagnäs glömde Viggo bort att gå. Det fanns så mycket att titta på. Vi var bara i vägen för alla. Trots allt en rolig utfärd. Och vi ska absolut åka spårvagn igen. Och vi ska absolut besöka huvudstaden mera ofta.
Det är rätt skönt att gå hand i hand med Viggo. Han har blivit tillräckligt lång. Man får gå rakt. Behöver inte böja sej för att räckas till den lilla handen.
Det finns ett sjukhus* i Kyrkslätt. För legogubbar. På vårt vardagsrums golv. Sen igår kväll har gubbarna en efter en åkt in på sjukhus. De flesta har haft magont. Eventuellt en epidemi på gång bland duplona.
En av hjälmgubbarna är ett minne blott. Han tappades bort på vår utfärd idag.
*Antar att det är temporärt och snart byggs om till något annat.
Vi var på 50 års fest lördag-söndag på en stuga. Natten blev kortare än vanligt för alla. Vi badade bastu på söndag eftermiddag här hemma. Efter bastun var det en liten tjej som var rätt slut efter kalasandet.
Hon somnade där i famnen. Tog en tupplur på 30 minuter och orkade således till nästan klockan 19. Hela familjen sov nattsömn klockan åtta på kvällen. Så skönt att vakna 10 timmar senare och börja den nya veckan.
Frågeåldern. Viggo har drabbats. Märkte det redan förra veckan. Tänkte inte mera på det då. Under veckoslutet har han haft många frågor, men jag har haft svar alla. Idag före dagsvilan kom den bästa hittills: Mamma, vart far liksom kisi när man spolar? Jaha.. Så yrar jag på om avlopp och rent vatten som sköljer. Han funderar och upprepar det jag svarade. Frågar nåt om rent vatten och om det far under golvet. Jag försöker förklara om rör som går i väggarna och under marken.
Det här kommer att bli en intressant sommar. Bäst att börja läsa i alla fakta böcker nu.
Sista rytmiken idag. Barnen var finklädda, programmet det vanliga. Vi har börjat alla rytmikstunder med att en boll rullas i tur och ordning till alla barn. Alla barn ska säga sitt namn och rulla bollen tillbaka till Anna. Hittills har jag fått säga Viggos namn. Han har inte sagt det själv. Men idag. Idag hördes ett mycket tyst och försiktigt: VIGGO. Jess! Ett stort framsteg för vår lilla man. En stolt mamma myser.
Jag tror jag har sagt det förut. Det är rätt roligt att början veckan med att gå på kalas. Det känns inte alls som en måndag då.
Idag var Viggo bjuden på 3 års kalas. Jag och Elin hängde med på ett hörn.
Kallrökt lax, skagen röra, hallongrottor, morotskaka för att nämna några av alla godsaker vi blev bjudna på.
EDIT: Ett sakfel har upptäckts, vi blev bjudna på gravad lax, inte kallrökt.
Sju barn lekte huller om buller (nu räknar jag inte med under 1 åringarna). Alla trivdes med varandra. Det borrades, bakades, gjordes mat, lektes med hästar, bilar etc. Viggo ville inte gå hem. Det var för roligt.
Viggo var intresserad av Snövit duplona.
Svårt att fotografera barn. De är ju aldrig stilla. Men vem hinner vara stilla på kalas när man har roligt med kompisarna?
Alla barnen fick fiska. Ivriga fiskare väntar på sin fångst. Fångsten smakade mycket gott.
Vi tackar för ett trevligt kalas!
Att bygga stockhus på en holme. Att bära tunga, flera meter långa stockar upp för berget. Att sitta i solen och passa barn. Att njuta av en dag i perfekt väder. Att umgås med härliga typer. Att få äta gott. Vår söndag i ett nötskal.
En bildkavalkad:
Vägen upp till husgrunden var minst sagt intressant.
Första långa stocken nästan på plats. Nöjda paret Gabran.
Det såg inte lättare ut nerifrån.
Viggo följer med i svängarna.
Töserna håller varandra och mej sällskap.
Jag är mycket nöjd med min del i detta byggande.
Så kom den stunden som mamma inte längre fick vara med. Jag hade inbillat mej att de sker först om några år.
Häftiga billekar på gång. Lite mossa och barr på en bräda och skogsvägen blir till.
Söndagen spenderades på Takvedaholmen. Först fick vi åka något så häftigt som färja. Sedan motorbåt till själva holmen. Båda spännande och häftiga upplevelser för en snart 3-åring.
Väntar på bilbåten.
Snart vår tur att köra ombord.
De andra skulle bära stockar, jag fick spendera dagen med denna pärla och mina egna gryn.
Saker för en hel vecka, men vi stannade alltså bara en dag.
Väntar på motorbåten i hamnen.
Det gick HÅÅÅÅÅRT!
Lördag kom och gick. Vädret var strålande. Vi hade syster med sambo på besök. Uppskattat sällskap av stora och små. Snart, snart, blir de nästan våra grannar. Jag kan inte vänta!
Mumsig vattenmelon. Så saftig och smaklig.
Ett annorlunda familjeporträtt.
Tvätta grillskyddet som blivit alledeles gult.
Vattenlekar i värmen. Inköpslista för sommaren: parasoll och bassäng. Baljan är lite väl liten och solen gassar på hela dagen lång utan någon skugga.