Hittade tre bilder på kameran, som blivit bortglömda här tidigare i veckan. Inga mästervärk, men tre ögonblick från veckan som gått.
Ösregn eller ännu värre än ösregn på 51an. Vindrutetorkarna på fullt, men det hjälper inget. När jag kommer hem, har det inte regnat alls. En lite lokal regnskur
På väg till klubben. Ivrig, men ängslig. Vi har haft en tung vecka.
Sommarens sista nyckelpiga solar på stenen.
Idag hade traktorn arbetsdag. Eller kanske det på riktigt heter frontlastare? Vi kallar det traktor hos oss. Den fick bygga tågbana. Viggo agerade arbetsledare och hade en klar vision. Banan skulle vara rund med bara en bro. Min uppgift var att plocka fram bitarna. Resten skötte traktorn.
Traktorn gjorde ett fint arbete. Alla bitar måste traktorn föra och placera.
Den färdiga tågbanan med bara en bro, annars rund.
Tåget och föraren är redo. Favorittåget för tillfället. Elin får leka med loket som åker fram själv, bara hon låter detta tåg vara.
Leken i full gång.
På fredagen var vi, som många andra, på bloggmammaträff hemma hos Muminmamman. Det var sjukt roligt att få träffa många bloggande och inte bloggande mammor med sina barn. Det kryllade till slut av barn. Som tur har Maria ett stor hem, så alla fick plats. Tror lekrummet stundvis var det tommaste utrymmet i huset.
Jag har en hel bild värd att visa från den eftermiddagen. Även om barnens miner inte är de bästa.
Flera bilder kan ni kolla in här, här och här.
Tack för oss! Hoppas det blir snart igen.
Barnens favoriter är butiker med lekplatser. Ni kan tro att de gillar Polarn o Pyret med tågbanan. Det är lätt att parkera barnen där och själv se sej omkring. Viggo håller koll på att jag inte går för långt. Så pass blyg och försiktig är han.
Stockmanns sjätte våning är inte dålig den heller. Även om det blev en lite för stor tugga för Viggo att bli ensam på lekplatsen (barnparkering) där. Han var först mycket modig och nyfiken. Ville bli och leka. Jag kunde inte tro varken ögon eller öron. Vi skrev upp namn och telefonnummer. Viggo och jag fick nummerlappar med samma siffra, 13. Porten stängdes och lektanten plockade fram tåg till tågbanan. Några minuter senare kommer samtalet. Viggo vill inte leka mera. Jag och Elin skyndar tillbaka. Vi var inte långt borta, bara bland barnkläderna. Gissa om jag blev förvånad då en helt annan tant står där med Viggo. Hon som tog emot honom stod vid kassan och detta var den riktiga lektanten. Viggo hade inte gillat bytet. Det blev för mycket för honom.
Jag kan tillägga att jag var mer än stol och överraskad att han ville bli och leka ensam. Han har aldrig tidigare varit själv på något dylikt. Aldrig vilja pröva. Aldrig vågat. Han vill inte bli själv på musiklekis, även om utrymmet och ledaren är bekanta. Kanske han ännu kan gå på klubben själv (börjar nästa vecka) och kanske jag inte behöver sitta hela hösten på den gröna stolen i musiklekisknuten. Detta korta besök på stocka gör att jag ser ett svagt ljus i slutet på tunneln.
Skötrummets leksaker intresserade på stocka.
Barnparkeringen på Stockmanns sjätte våning för många plus, förutom det stora minuset med tant byte mitt i det hela. I en och en halv timme får man lämna sitt barn som är mellan 3 och 6 år där. Det kostar 5€, men är man stamkund är det gratis. I utrymmet fanns leksaker i pari och minut. Gillar idén. Kanske vi en annan gång får pröva på nytt.
Vi har åkt kollektivt nu i dagarna två. Igår åkte vi tåg. Idag åkte vi tåg och buss.
Om endast avståndet avgjorde, skulle jag föredra buss. Vi har betydligt kortare väg till busshållplatsen än till tåget. Men så är inte fallet.
I tåget åker vi gratis. I bussen betalar jag.
I tåget får vagnen följa med in i kupén (heter det så?). I bussen hamnar vagnen allt som oftast ner i bagageutrymmet. Detta kräver alltid lite extra arbete. Även av kusken som tar handskarna på, stiger av bussen och lyfter in vagnen. Här får i och för sej bussen ett plus, ALLTID hjälp med vagnen. Inte lika självklart på tåget, alla hör inte när man frågar om hjälp.
Tåget går två gånger i timmen hela dagen lång. Bussarna går sällan här utanför oss, oftare om vi traskar ända till busstationen som är bredvid tågstationen.
I tåget kan man få egen biljett. I bussen existerar inget sådant system.
Både i buss och tåg mutas barnen med russinask. Så länge det finns russin orkar de bra. Viggo orkar lite lägre än Elin utan. Båda gillar att åka både buss och tåg.
I sällskap är det mycket trevligare att åka. Idag åkte vi till stan, alltså Helsingfors.
Stilla, det är de sällan de här två. Varken i bussen eller tåget.
Slutligen tror jag att jag landar på ganska oavgjort i denna duell mellan buss och tåg. MIn största önskan är att få vagnen in i bussen och att tåg/buss gick oftare. Hoppsan, där var visst två önskningar. Låt gå denna gång.
I början av sommaren klippte jag x antal t-shirts åt Viggo och x antal långärmade tunikor åt Elin. Tanken att sy ihop dem senast under vår semster. Hoppsan. Den semestern kom och gick. Nu har jag under veckoslutet sytt ihop en t-paita åt Viggo. Jippii! Och följande är påbörjad. Hände en miss, jag sydde fast ena ärmen avigt, kollade inte alls vad jag gjorde. Så nu väntar den inspiration att sprätta upp. Likaså har jag börjat sy ihop en tunika åt Elin. Men fortsättning kräver trådbyte. Fick fart på dessa sommarplagg då vår semesterresa närmar sej. Dryga tre veckor kvar, så finns vi på lite varmare breddgrader.
Några bilder på den färdiga t-shirten. Bjuder på inga närbilder, arbetet är inte så prydligt.
Den snabba Akseli rundan gav oss ett par tossor åt Elin. Fina tycker jag. Elin var rätt fundersam till först. Tossorna är storlek 18-24 månander och de är ännu lite stora på henne, men foten växer.
Duplon har funnits i vårt hus rätt länge. Legon, små legon som de kallas hos oss, har sakta smugit sej in här efter att Viggo fyllde tre. Hittills har Momi och Famo haft med sej av ”sina” då de varit på besök. Jag gillar speciellt det där när man får bygga enligt instrutkionerna. Nu verkar det som sonen delar intresset. Han följer instruktionerna bra med lite hjälp. Annars tenderar han bygga lite eget i förväg och då kan det lätt gå fel.
Jag fick vara med på ett hörn. De gula fäljarna satt fel i däcken (Viggo satt in dem i ett tidigare skede) och jag fick vända dem. Jihuu!
Det blev en lastbil till slut. Från Toy Story 3 filmen. Viggo har inte sett filmen, ingen av dem. Men gillade lastbilen och figurerna. Sprillans ny, i oöppnat paket, på Akseli loppis för 10€. Inte ett dåligt fynd. (Priset på samma ask i en legokatalog var 24,95€)
Elin har också fattat tycket för små legon. Lite skrämmande med alla super opassliga delar. De minsta är ju inte de farligaste, sväljer hon en sån slinker den säkert hela vägen ner. Men någon i fel storlek som hamnar på tvären, nej usch. Är alltid lite extra på vakt då legona är framme.
Resten av eftermiddagen lekte Viggo med legon. Helt försjunken i sina egna grejer. Roligt att morbrors legon är sparade. Farbrors och pappas också, men de finns ju inte hos Momi.
Så har vi världshistoriens* dåligaste natt bakom oss. Hade varit vättigare att vaka hela natten än att försöka sova. Något positivt, Viggo har sovit. Bara vaknat en gång då systern fört för mycket liv. Elin däremot har haft något på gångs. Tänder? Flunssa? Någon motorisk träning? Vem vet, men sova har hon inte haft mycket tid med.
Måndag morgon till ära bjuder jag på en bild. Plötsligt under veckoslutet har Elin slutat dricka mjölk ur tuttflaska. Nu duger pipmuggarna hur bra som helst. Jeij!
*lindrigt överdrivet, men en bra natt var det inte.
En fjäril.
En pojke som plockat gurkor i fafas växthus.
Mängder med rönnbär.
