Lördagsrapporten

grasviken

Styrelsens arbetslördag idag. Mellan arbetet tog vi en blåsig promenad till Faro i Gräsviken där vi åt lunch.

lunch-faro

Lyckan då lunchen var brunch och man fick plocka åt sej läckerheter att avnjuta i trevligt sällskap. Hurja skönt att äta en måltid utan avbrott.

klattra-salmisaari

När jobbat klart var det dags att byta om till klättringsutrustning. Jag var så otroligt nervös före vi kom igång och inte släppte det helt sedan heller. De där gråa plupparna på väggen var inte mina vänner, usch så otäckt att klättra förbi av nån anledning. Två gånger kom jag upp till toppen. Den känslan var ju häftig! En annan gång igen.

prinsessan-sofia-kalas

På eftermiddagen förenades jag med familjen och vi gick på prinsessan Sofias 5-års kalas i Arendale i Helsingfors. Mycket Frozen inspirerad bjudning. För att inte tala om den söta prinsessan eller drottningen själv. Ett bra avslut på lördagen.

Ett simhallsbesök

Det kunde ha blivit total katastrof, men det blev veckans bästa händelse så här långt. Jag talar om ett besök till simhallen efter dagis, skola, eftis och jobb. Två mammor och sex barn.

vardag-simhall

Aron har väntat ivrigt hela dagen förstod jag på personalen på dagis, likaså bästisen i samma grupp. Vännerna behövde inte bli besvikna. Som de alla har simmat, dykt och njutit. När vi väl var klara möttes vi av mörkret utanför hallen. Elin var glad då det betydde att vi körde hem med långa ljusen på. I säng via kvällsmålsbordet och tandtvätten. Inga problem att somna ikväll inte.

Hej oktober!

Så där bara har september passerat och oktober är här. Det blev en solig och rolig första dag på månaden i sällskap av vänner. Nu ska jag ladda reservernas reserver för att ha kraft för den kommande flytten och den mörka vintern. Som tur finns det soliga dagar också.

lila
gunga
enbuske-motsol
barkbatar

Säg aldrig aldrig

Ett hej från höstrusket. Söndag, måndag och tisdag är de brådaste dagarna i veckan. Då är det träningar i flera omgångar. När det blir torsdag känns tempot redan lugnare.

bjorkar

Hade tänkt masa iväg mej till gymmet eller på en ledd timme, men det lockade mest att komma ut i friska luften. Snörde springskorna och hade en kort runda, mycket kort, i tankarna. Efter de första långsamma springstegen var jag fast besluten att inte sluta jogga utan klara av min runda.

bjorknaver

Nöjd och belåten svängde jag flåsande in på gården när jag löpt mitt lilla varv. Visst kändes det motigt till först. När jag skuttat över några grodor på vägen insåg jag att det kändes riktigt bra att springa (mycket långsam fart fortsättningsvis). Något besviken då mörkret föll och min runda närmade sej sitt slut. Detta ska jag göra om. Även om jag hör till dem som sagt att de aldrig ska springa. Som tur är det tillåtet att ändra sej.

stubbe

När jag började inlägget hade jag inte riktigt på det klara vad jag ville skriva om. Nu när jag är färdig kan jag konstatera att det blev skrivet om min första joggingrunda någonsin. Krydda med bilder från naturen.

Vi gick på marknad

På lördagen åkte vi alla fem med tåg till Helsingfors och gick på Suurmarkkinat på Järnvägstorget. All världens läckerheten fanns till salu. Det blev våfflor för barnen och pita gyros för föräldrarna samt lite choklad att smaka på under hemresan. Roligt att få uppleva alla tillsammans.

marknad
pita-gyros
batong
choklad
traskor

Bara en vanlig eftermiddag

Väl hemma på eftermiddagen fick barnen och jag sällskap av momi/mamma. Det var middag, lek ute, Buu-klubben, kvällsmat och sagor allt precis som vilken vanlig vardags om helst. Lilla extra att ha momi här. Elin önskade att hon stannar tills läggdags och läser saga. Sagt och gjort.

vardag

När J kom hem från bygget sent på kvällen frågade han hur det var med momi. Jag kunde inte svara annat än jag vet inte, bra hoppas jag. För inte fanns det tid för oss att prata då barnen hade mycket att berätta och visa. Viktigast var att ha henne här som en del av vår vardag.

Jag gillar våra tisdagar

selfie

Tisdag eftermiddag har av praktiska skäl blivit dagen då vi kör till bygget istället för hem efter arbetsdagen. Det är träning och hobby så pass tidigt att det känns skönt att koppla av där en längre stund än hemma. Tänkt att vi på bara fem minuter är i nya hemmet då vi kör iväg från dagisparkeringen.

mor-och-dotter

Hon och jag där framför vår spegel. Det är vår dag på tisdag, vi har båda våra hobbyn då. När jag tränat klart hämtar jag henne och vi får tjugo minuter på tumis i bilen på vägen hem. Hon brukar vara på så gott humör. Jag gillar våra tisdagar.

Gymnastikringarna på paradplats

gymnastikringar

Aron fick gymnastikringarna i födelsedagsgåva i januari. Idag hänger de äntligen på plats i det kommande hemmet. Vilken plats de fått. Mitt i allt utan att egentligen vara mitt i. Under eftermiddagen idag hann de flesta av oss som var på plats hänga i dem. Somliga stod på huvud, andra slog kullerbyttor eller gungade. Det går bara inte att gå förbi utan att hänga lite grann. Kommer bli så bra så. En snygg krok på väggen där vi kan lyfta upp ringarna till natten, inte kul att slå huvudet i dem på vägen till toaletten.

Tiden som inte hinner till

eken

Söndagkväll igen då. Känns som veckan rusade förbi, jag hann inte ägna många tankar åt bloggen där bland alla föräldramöten och den normala vardagen. Det är ovant att inte ha tid och energi att sätta ner på bloggen i samma utsträckning som tidigare. Jag räknar med att läget stabiliserar sej nån gång i framtiden, tills dess blir det sporadiska inlägg.

Jag är så nöjd att få jobba 6 timmars dagar. Fattar inte hur vår vardag skulle fungera om jag skulle jobba normala dagar. Det känns som det nu redan är svårt att få eftermiddagen och kvällen att räcka till allt det vanliga med middag, familjetid och hobbyn. Jag önskar att det här bara är ovana. Vi får se hur det går.