Leksaker för barn

Då diskussionerna går heta om han-hon-hen och genus.*  Leker mina barn med just precis det de själv vill. Jag tycker det är härligt att de båda vill leka med bilar, dockor, ponyn och legon. Eller Elin gör ju allt som Viggo gör. Men han har inte ännu tyckt att vissa saker är flick och andra pojk. Hoppas det hålls så länge. För vem är det egentligen som bestämmer vilka lekar och leksaker som är till för vem? De som planerar leksakerna/katalogerna/reklamerna? Vi vuxna? Barnen själv?

Jag tror att det i sista hand är barnen. De påverkas i de flesta fall av någon eller något. Eftersom våra barn inte har hört att bara pojkar kan leka med bilar eller att ponyn är flickleksaker, leker de med allt som finns till hands. Båda två. Ska bli intressant att se vad framtiden bär med sej. För jag kan ju inte veta vad som pratas då jag inte är med.

Här står björnarna och ser på hästarna som rider förbi.

Ponyn får skridskor.

Elin satt en lång stund och plitade med legona. Hon rev loss huvud på figuren, satte tillbaka, rev loss och satt tillbaka.

Sedan hittad hon en keps. Då fick huvudet sitta kvar. Inte en gång hamnade delarna i munnen. Inte ens för att kolla min reaktion. Så koncentrerad var hon.


*Eller kanske hettan har lagt sej, vad vet jag, har inte följt med så aktivt.

Leksaker från 80-talet

Vi tog oss till mamma i regnet med barnen. Jag och mamma bökade bland gamla barnböcker, spel och pussel. Sorterade, packade och beslöt att kasta lite, men bara lite grann. Några böcker flytta hem till oss för en tid.

Under tiden lekte Viggo och Elin med Duplon, legon, parkeringshus, bilmatta och My Little Ponys. Rakt från 80-talet. Jag har hunnit oja och voia mej många gånger under dagens lopp. Egna gamla leksaker som sparats. Nu leker någon nya lekar med dem. Härligt att se dem i leken igen.

 

Vattnets dragningskraft

Hänt igår. Solen sken och det var nästan tort på gården. Vid ett brunnslock fanns det vatten, lite vatten. Elin får syn på pölen. Jag försöker neka, tänkte vi kunde göra annat än leka i pölen. Hon kryper fram till pölen. Hon kryper ju aldrig mera.

Sätter sej i den.

Viggo hinner fram.

Han sätter sej i han med.

De plaskar och vattnet strittar så jag backar ett steg.

De har roligt tillsammans.

Alldeles jätte roligt. Tänk att det kan vara så roligt att plaska i en pytte vattenpöl. De njöt för fulla muggar.

Samtidigt fick vi testat vad deras utekläder går för. Polarn o pyret levererar. Båda var torra. Reima tec (Viggos är reima tec + och Elins reima tec mini) levererar också. Båda hade torra händer. Handskarna hade bara blivit blöta på utsidan, insidan var torr. Viking coretex  skor höll också tårna torra. Strumporna var lite våta där var skon tar slut och overall/byxbenet börjar. Från den skarven hade det kommit vatten in. Jag är nöjd, mycket nöjd.

3+ och 1-

Summerar dagen med tre plus och ett minus:

+Syskonen. Ibland leker de en liten liten stund tillsammans eller bredvid varandra utan att förstöra för den andra.

+Besöket. Där låg de alla tre på golvet för Elin och Viggo ville göra som Minea. Detta fenomen varade några sekunder, men söta var de.

+Famnlekarna. Prästens lilla kråka och Så nätt och så lätt rider flickorna.

-Näsblodet. Stackarn hann sova i en dryg timme och så vaknade han.

En söndag i oktober

Idag var jag ensam hemma i över sex timmar. Klagar inte. Planen var att plocka undan i tamburen, tvätta smutstvätt, röja lite i övrevåningen och blogga.

Plockade bort mina sommarskor, vips blev det utrymme i tamburen. Tömde barnens klädlåda på onödiga plagg för denna årstid, vips blev det mera utrymme. Samlade barnens sommarskor och förde till förrådet, mera utrymme i tamburen. Hittade för små gummistövlar, förde till förrådet och ni förstår, mera utrymme i tamburen. Gick ännu en tredje gång till förrådet med en kasse vinterkläder. Tänkte att de kan vänta där på vinter lika bra. Tre maskiner byke fick jag tvättat. Lite fick jag fixat uppe bland alla klädhögar som väntar på olika förvaringslösningar. Blogga har jag gjort mycket idag. Dammsög hela hemmet, då alla ytor var tomma. Kände mej effektiv.

När familjen kom hem gick vi över till grannarna.

Där hade det kalasats och de ville ha hjälp med resterna. Smörgåstårta, pätkismuffins, lakritstårta, morotskaka, ojojoj så gott det var! Nu tackar magen för veckoslutet och välkomnar måndagen utan godsaker.

Viggo och E lekte butik. Roligt att de jämnåriga börjar hitta varandra.

 

Kalasdags

Igår kalasade vi för hela slanten. Vi var de första gästerna som kom och de sista som gick. Ett tecken på bra kalas. Vi blev bjudna på god mat, bl.a. tzatziki, fetaköttbullar, röktfisk och sallad. Allra bäst var nog chokladrutorna, smaskiga var de. Vi fick umgås med familj och släkt.

Elin hjälper Momi med servetterna. Hon var en lite väl kvick hjälpreda, alla fick åtminstone en servett.

Jag och systern vi firade.

 

Viggo modellerade mest hela tiden. Sällskap fick han också av sin pappa och min kusin.

Elin , min mamma och min mormor. Elin var inte intresserad av att sitta på soffan och bli fotograferad.

Tårtan utan alla stödpapper i rosetten.

Barbapaporna var i flitig användning, likaså prydnadsstenarna.

Hem gick vi långt efter läggdags, såg stjärnor på himlen. När vi fått av oss ytterkläderna har det börjat regna ute. Tala om bra tajming.

 

Pakettårta

Systern fyllde år nyligen. Hon bjöd släkt på kafi på lördagen. Jag fick baka tårtan. Jag jublade, så klart. Önskemålen gällde enbart fyllningen. Vitchoklad-limemousse och hallonmousse och inte chokladbotten.

Det fick bli ett citronbotten. Har gjort det förut och det smakar bra, inte för mycket citron, men mer än ett vanligt botten. Använde hela 9 ägg. Som tur hade jag en liten hjälpreda då den mängden knäcktes. Första gången jag använder min kvadratform.

Täckte tårtan med en massa jag inte använt förut, Satin Ice. Gillade den, lätt att bearbeta och knåda. Mjukare från än de andra sockermassorna jag använt. Dessutom är jag super nöjd med utseendet på den täckta tårtan, tror det är första gången det blivit så här perfekt.

Eftersom det inte fanns önskemål på utseendet, fick det bli ett paket. Med turkos rosett, förstås. Rosetten var inte det lättaste att åstadkomma. Blev nästan nervös, men bara nästan.

Den färdiga skapelsen med lite hushållspapper, så den inte skulle tappa formen före serveringen.

Elins intresse nr 1

Strunt i leksaker, som Eva skriver, hos oss är det tamburen som gäller. Eller för Elins del, Viggo leker gärna.

Elin dras till tamburen med alla skor och utekläder. Råkar hon vara utan byxor kan hon sitta och klä på sej dem före hon ger sej på byrån med vantar och mössor. Hon har blivit rätt duktig att få på sej byxorna, ena benet. Det andra har hon sedan inget intresse för att på in i byxan. Ibland går hon med flera på byxor på ena benet, andra är helt utan.

Viggos mössor är bra mycket bättre än de egna. De är ju lite större = lättare att få på sej. Likaså är de egna skorna lite jobbiga, men alla andras är bättre att klä på.

Det eviga dilemmat, vad ska jag ta på mej? Det finns alldeles för många vantar och handskar att välja mellan.

Flera gånger i dagen går jag och plockar mössor, vantar, handskar, mössor och skor i hela nedrevåningen. Det är en evighetsmaskin, det finns alltid utspritt hur jag än försöker plocka tillbaka. Ibland ger jag bara upp och låter det ligga tills det blir kväll. Mycket mer kaotisk så, men orkar inte plocka hela dagen lång.

Jag ska inte alls gå in på den där sandmängden som sprids i hushållet i och med dotterns intresse, pust. Jag gillar inte att damsuga flera gånger i dagen heller, inte ens en gång.