Den här dagen har Viggo väntat på. Dagen då farsdagen kom till klubben. De har pysslat hemligheter en längre tid och han har inte försagt sej. Idag var han på kaffe med pappa och fafa. Hemligheten fick de också med sej hem.
På morgonen valde han noga ut sina kläder, det dög inte med vad som helst då det blev fest. En mycket glad kille kom hem till lunch med sin far. Det hade varit en lyckad tillställning.
Det var minnsann riktigt skönt att sticka ut näsorna på förmiddagen. Solen sken och det kändes inte alls så kallt som termometern visade ( +1,5°C). Barnen sadlade cyklarna och vi styrde mot parken.
Allvarliga och fundersamma barn, då vi inte var ensamma i parken den här gången. Det var många fler som tagit sej ut solen.
Cyklarna som varit värda varenda peng fram och åter. Det bästa vi investerat i så där i barnprylsväg. På Polkuped finns balanscyklar och vanliga cyklar att beställa året om.
Några få färgklickar finns det kvar i naturen, men inte många.
Med stora JEE rop sprang barnen till bilen i morse. Vi åkte till moster och kusin, där vi var välkomna trots snuviga näsor. De extra glada tjuten orsakades delvis av att barnen skulle få vara en stund på tumis hos moster. Viggo och Elin säger tumis då de är utan mamma och pappa. Jag hade rådgivningsläkare, därav en timme utan mamma.
Jag smög in på rådgivningen, försökte andas så lite som möjligt, vill ju inte smitta ner andra. Tur nog, var väntrummet tomt när jag kom och när jag gick. Allt bra med bebben och allt i sin ordning med mamman. Förutom vissa krämpor som kommer och går. Min viktökning hade stabiliserat sej sen senast och således magens mått också. Dessa två har jag stressat lite över här sen senaste besöket.
Till mellis rörde vi ihop en jordgubbskvarg med systern. Något vi båda tänkt på morgonen, utan att veta om den andras tankar. Förutom den sammetslena kvargen gillade barnen de isiga jordgubbarna.
Elin höll sten hård koll på kusinens fingrar, som börjat slinka in i mun rätt ofta. Samtidigt passade hon på att kolla att det var rent bakom öronen och sjunga små grodorna för S. Tidigare konstaterade hon ”S tycka mej”. Sött så man smälter.
I morse plockade vi fram tyget som Elin genast godkände. Det var ju samma tyg som brorsans pyjamas, men i annan färg. På eftermiddagen hade jag möjlighet att börja. På en dryg timme var blusen klar. En knapp timme till och byxorna var redo för användning. En mycket lycklig dotter fick klä sej i ny pyjamas. Nu sover de båda i sina pyjamasar medan jag funderar vilket tyg jag ska ge mej på till nästa. Vissa moment kräver justering innan jag är fullt nöjd och vill inte offra favoriterna till övning.
Barnen har till min stora glädje fattat ett stort intresse för färgpennor, papper, målarböcker och dylikt. Vi kan sitta långa stunder kring matbordet medan de ritar, färgar och berättar. Idag ritade Elin sin första robot. Den hade till och med två öron och ögon. Viggo i sin tur börjar få in många fina detaljer då han ritar. Hans robot hade olika knappar, en sprutade blod (varifrån han fått den idén vet jag ej) och en annan gjorde att det regnade guld (inte helt fel). Viggo har också blivit allt skickligare på att färga i målarböcker. Denna bild med sopbil har han färgat i flera omgångar. Gillar att han avbryter då intresset och orken tar slut, istället för att klotta iväg för att få bilden färdig.
Hela hopen hemma idag, flunssan är på besök. Vi hoppas på en ytterst kort visit. Trots snoriga näsor (mest min och Viggos) gick vi ut på förmiddagen. Inte mitt favoritväder precis, men barnen gillade. De började med att koka diverse soppor på gården. Sedan lurade jag iväg oss på vattenpölsjakt som på Viggos begäran slutade i parken. På hemvägen räknade vi daggmaskar. Två ynka såg vi.
Där mellan sömmarna blev det lite matlagning också. En köttgryta till middag. Alla åt och gillade. Det är inte alla gånger barnen äter grytorna här hos oss. Blir små road av min portionsbild. Det där enorma mellanrummet mellan varma maten och salladen. Jag bara inte tycker om att äta varma salladsblad eller varm gurka. Det är inte gott.
Till kvällen gräddade vi en pannkaka. Den smakade också för samtliga i familjen. Gräddade den rakt på smord plåt, något jag läste på en blogg. Bottnen blev ställvis knaprigt, extra gott. Brukar vanligtvis steka på bakplåtspapper och då är det inte tal om någon knaprighet.
Det var ett faktum att Viggo slitit sönder sina pyjamasbyxor. Igår kväll meddelade han att inte tänker använda dem med två fina hål på ena knät. Kvar i hans klädskåp fanns således en pyjamas. Inte bra, det behövs åtminstone en till att ha då den är tvätten. Viggo valde ut ett tyg och idag satte jag igång.
Där här jag suttit så gott som hela dagen vid matbordet med min symaskin. Ibland har jag haft sällskap av ett barn, ibland två. Stundvis har jag fått sy riktigt ensam.
Precis till läggdags blev nya pyjamasen färdig. Nu sover Viggo i den redan. Jag får nog sy om resoren i midjan, så byxorna hålls på honom. Rätt nöjd med slutresultatet och extremt nöjd att killen gillade. Nu har jag lovat Elin en pyjamas också. Bara att sy på nu när jag kommit igång.
Det är länge sedan jag konkret hälsat på hos pappa, alltså tittat in på gravgården då. Här hemma är han i tankarna dagligen. Idag passade vi på att åka hela familjen. Tanken var att åka mot kvällen, då det börjat skymma. Men då en i familjen vägrade sova, ändrade vi på planen och åkte innan middag. En fem minuters tupplur hann Viggo ta i bilen, han somnade först vi Stensvik bron. I bilen funderade Elin var mofa bor och vad han gör där hemma. Mycket svåra saker att förklara åt barnen på deras nivå.
Vi hittade mofas hem, tände ett ljus och stod en stund och funderade i regnet. På vägen tillbaka till bilen beundrade vi ljushavet som fanns vid stället där man får lämna ljus åt dem som ligger på andra gravgårdar. Jag ser framför mej att hela minneslunden är vackert upplyst av alla ljus nu på kvällen. Vi saknar dej pappa!
Så fort simhallen öppnade åkte de övriga iväg för att plaska av sej. Då var äntligen den två timmar långa väntan över. Det är inte det lättaste att förstå att man inte kan åka till simhallen före den öppnar eller hur länge det är kvar tills det är dags att åka.
Jag och snoret stannade hemma. Avslutade badrumsstädningen med Vileda produkterna jag fått från Buzzador*. Har hittills prövat köks-, fönster-, badrums- och universal mikrofiberdukarna. Det är roande hur inspirerad en kan bli då det finns nya redskap tillgängliga. Köksduken gillar jag, speciellt den sidan som smidigt får bort allt smuts som sitter hårt. Använde inget medel till och köket blev rent och fint. Badrumsduken kändes lite väl tjock i användning, men annars inget fel på den. Även fönsterduken var smidig i användning. Speciellt bra med den trasan är att den inte lämnar fula ränder på speglarna. På fönster har jag inte prövat den. Universaltrasan torkade jag vardagsrummets ytor med. Den torra trasan lämnade efter sej dammfria ytor. I köket torkade jag några skåp med samma trasa, men fuktig. Fungerade bra så också.
När de glada, men hungriga simmarna kom hem blev det morotspurésoppa och nygräddade tekakor. Semlorna är bland de bästa jag gjort i brödväg. Luftiga och saftiga har de blivit båda gångerna jag följt receptet. (En gång gjorde jag på lite annat sett och då var resultatet också gott, men inte lika luftigt). Ska återkomma med receptet.
Till mellis tankade vi vitaminer i form av frukter och varm Vinterdag saft med ett kex till.
Nu med facit i hand var det inte smart att ta i så med städandet. Kroppen har inte varit sej själv efter allt slit i badrummet. Känner mej som ankan själv då jag försöker gå. Men badrummet är ett snyggt utrymme i vårt hem just nu och det är skönt!
*Som Buzzador får jag möjlighet att prova nya produkter och tjänster. Jag behöver bara berätta om dem för mina vänner, öga mot öga och/eller via sociala medier samt rapportera mina erfarenheter på Buzzadorsidorna.