Nasses uttryck

Jag menar naturligtvis Nalle Puhs kompis Nasse. Ni vet uttrycket; Det är bra mycket bättre att vara två. Visst stämmer det.

Viggo och Elin gungar tillsammans. Viggo övar lite halvhjärtat att fart själv.

Upp och ner för backen for han. Skuffade upp och åkte ner. Den glädjen då farten ökade i backen.

Men det blev bra mycket roligare då han fick sällskap.

Rättvist ska det vara, båda fick sköta det tunga jobbet att få mopon framåt. Den är inte precis lätt att trampa den där mackapären. Men oj så roligt de hade tillsammans!

”Det börjar bli höst”

Är vår 3-årings favorit uttryck. Vi försöker förklara att det nog redan är höst. Idag var det -0,4 grader kallt ute när klockan inne visade 8.30. Snart är det ju fasiken vinter.

Några höstbilder från veckan som gått.

Var går gränsen för några? Kanske jag passerade den redan. Det blir några till.

Lönnarna är mina favoriter på hösten. De ser vackra ut och de doftar ju så gott då bladen faller till marken. Annat är det med aspen, fy så dens löv luktar!

Som ni ser har jag inte kommit någon vart med mina funderingar att fixa bildcollage. Tanken finns kvar, jag är bara LÅNGSAM.

”Får jag hjälpa?”

Det blev inget klubb idag, alla vuxna sjuka. Vi* suckade, vände om och gick hem tillbaka. På vägen ringde vi grannflickorna och vips hade vi sällskap på gården. Det händer aldrig eller mycket sällan att vi samtidigt inte har program. Får börja boka in gårds-date, så vi träffas ens ibland.Det här är då grannflickorna som är lite äldre än våra barn. Viggo och E brukar bråka om allt den första timmen för att sedan leka fint i en kvart innan de skiljs åt. Inte idag. Kanske de haft en tillräckligt lång paus.

E höll på med en lek i sandlådan. Viggo fick inte söndra, meddelar hon. Viggo frågar: saanko autta? E svarar: joo. Så lekte tillsammans utan större problem tills vi gick in. Visst plockade Viggo fel färgs stenar ibland, men alla kom över det utan större gräl.

Lite mopotävling ner för backen. Till slut sprang de hand i hand ner för backen och upp igen. Så söta. Kanske de innerst inne har saknat varandra lite? Vem vet.

Småsyskonen gjorde sitt bästa för att hänga med eller leka tillsammans.

 

*Jag suckade av besvikelse, Viggo mer av lättnad, även om han sade då vi gick hem tillbaka att han så gärna hade lekt med N. Annars var han inte så ivrig på klubb idag. Två veckor är en lång paus. Vi tar nya tag på tisdagen och hoppas på frisk personal eller meddelande om alla är sjuka. Tråkigt att behöva gå fram och tillbaka helt i onödan.

Nu kör vi vardag igen

Vardagen började. Jag fortsätter plöja igenom bykbergen. Smutstvättshögen minskar och den rena tvätten ökar. Kaoset kvarstår. En del av den rena tvätten ska ju inte tillbaka in i klädskåpen, utan bort. Antingen är det sommarkläder som ska packas ner och vänta på nästa sommar eller så är det för små sommarkläder som ska packas bort. Jag försöker blunda. Allt går bara inte att göra på en gång. Vill vara med barnen också på dagarna, inte bara byka, vika och sortera. Huvudsaken att vi har rena kläder att ta på oss. Resten kan vänta.

Vi vågade ut oss i regnet idag. Det var öde i parken. Vi gungade och rutschade. Hur roligt som helst.

Det gråa vädret är nog lite deppigt. Saknar solen.

Viggo och Elin gillade vädret, speciellt vattenpölarna. Ett litet minus med Elins overall, den saknar huva. Finns inte på den modellen i den här storleken. Idag hade huva varit bra.

Vi behövde inte vara ensamma hela första dagen. Mamma och hundarna hälsade på. Viggo ville ta en bild på oss fyra. Han placerade kameran på tv-bordet. Jag hjälpte lite med timern, resten fixade han själv. Detta gjorde vi om och om igen, till Elin tröttnade och lite till. På en bild fastnade hundarna också.

Ännu en bonus på en trött mamma med sina härliga barn.

Arne Alligator på 1års kalas

Vi avslutade veckoslutet med att gå på kalas.

Söta Sofia firade sin första födelsedag.

Det var ett roligt kalas med många små på plats.

De lite äldre flyttade in i Pippis hus.

Jag hade den stora äran att baka tårtan åt barnen. Önskemålet var Arne Alligator.

Arne fick en bukett med blommor i höstiga färger samt en röd rosett runt halsen dagen till ära.

Blommor i bukettens färger prydde kanten av tårtan.

Hoppsan!

Det blev en ofrivillig bloggpaus under resan. Som sedan forsatte när vi kom hem. Under resan hände det jag aldrig tänkt skulle hända. Och nej, ingen av oss blev sjuk. Det var mera materiellt. Min telefon sa upp kontraktet. Plötsligt en kväll stängde den av sej själv och gick inte längre på. SUCK! Min IT-Nisse fixade, men allt var borta. Precis varenda kontakt, fotografi, app. ALLT. DubbelSUCK! Jag hade som plan att dokumentera under hela resan, något från varje dag. Lite som en dagbok för eget minne.

Resten av resan gick mer än bra, även om jag inte hade en telefon. Eller jo, jag hade en telefon, men ingen större nytta av den. Vi cyklade i fyra dagar till. Härligt sett att komma fram. Vi simmade, Viggo blev ett vattenmonster. Vi åt, ena maten godare än den andra. Jag bara älskar den grekiska maten. Mums. Vi njöt, underbart att få vara hela familjen tillsammans utan måsten och en massa annat. En alldeles underbart härlig semester i ett nötskal. De bästa två veckor på länge! Jag längtar redan tillbaka.

Jag har i planerna att ännu skriva nåt smått, sätta upp några bilder, får se hur det går. Men här kommer en bild från sista dagen vid poolen. Hela familjen i stora bassängen. Det krävdes lite lockande, men båda kom med oss till slut.

Aminas i Agia Maria

Vi har hittat det bästa tänkbara lunchstället här. Aminas helt vid stranden.

image

Hon serverar barnen köttbullar, potatismos och lingonsylt. Slår Ikea 10-0. Igår kalasade vi till det med glassportioner.

image

Gårdagens moln.

image

Barn på stranden igår. Sedan simmade Elin tills hela tjejen skakade.

image

EDIT: Aminas ligger egentligen i Katso Stalos, men helt vid Agia Maria gränsen. Ett mysigt ställe hur som haver.

Inte oartig

Vill bara säga att jag läser kommentarerna under resan, men svarar på dem när vi är hemma. Så jag är inte oartig, bara bekväm av mej.

image

Elins sandiga tår som inte har något med det att göra.

En gång till

Sista dagen med cyklar pedade vi till Iguana Beach på nytt. Den här gången valde vi att inte ta solstolar, vem hinner ligga i dem? Istället parkerade vi oss i skuggan av träden bland alla locals.

image

image

image

Viggo och Elin fortsatte där de blev dagen innan. Simma och plaska. Viggo han med vattenpoloträningar också. Djurkex och saftpaus i skuggan och tillbaka i det varma vattnet.

På kvällen förde vi tillbaka nycklarna. Åt pizza, götigött, och gick tillbaka till hotellet. Viggo orkade gå hela vägen från centrum av Agia Maria, Elin åkte famn efter art benen tröttnade.

image