Tändningsrosorna fafa fick testades genast. Kusinerna och Viggo var ivrigt med och hjälpte till. Vi fick njuta av farsdagskaffet vid den sprakande brasan.
Kategoriarkiv: Sagoborgen
Farsdags kaffe
Vi firade farsdag hos Js föräldrar redan idag. Vi blev bjudna på god mat och en hel del gott till kaffet. Kusinerna lekte fint ihop, bland annat kurragömma. Förutom kexen fick Viggo ge rosorna han pysslade med mostern åt farfar.
Det blev kex
Viggo pekade nyligen ut kex han ville baka i en tidning. Det som fångade hans blick i receptet var de färggranna M&M godisen kexen var dekorerade med. Redan före åtta i morse började vi baka småbröden. Barnen fick baka till sin farfar. Jag hjälpte till med att läsa receptet, vispa med elvispen och hålla koll på att mängderna stämde. För övrigt bakade barnen själv. Receptet finns i Leivotaan tidningens julnummer för det här året.
En stunds myspys
Vi passade på att mysa lite med systerdottern, Viggo och jag. Och alla njöt för fulla muggar. Det var nästan så den yngsta var den mest högljudda, så roligt hade hon med kusinen. Jag kan inte sluta förundras över hur mycket de tycker om varandra och hur bra de trivs ihop. Alla tre då, S, Viggo och Elin.
Skön fredag
Vi var till mamma med systern och kusinen idag. Det var en tid sedan vi varit där senast. Barnen hade klara visioner på vilka leksaker som skulle plockas fram direkt. Viggo ville ha legon och Elin ponyn och huset. Medan Elin vilade passade vi på att bygga ett legohus med Viggo. Även här hade han på det klara hur han ville ha det. Sedan fick riddarna flytta ut ur ponyhuset och in i det nybyggda huset där alla fick plats.
Kökshjälpen
Igår kväll kokade hon nästan sin gröt själv och idag skar hon gurkan och tomaten till salladen. Vår Elin går det ingen nöd på! Hon är inne i en period där hon vill vara med och fixa och hjälpa. De flesta gånger får hon gärna delta. Ibland skulle det bara gå så mycket smidigare och kvickare utan hjälpen. Det gäller bara att ha tid och tålamod.
Öva öva öva
Det gick åt många papper då Elin var på humöret att rita cirklar. Hon ritade och ritade, om och om igen. Vissa var hon nöjd med, andra såg mest ut som hjärtan. Inte bra då man försöker rita runt. Det förstår väl vem som helst. Länge orkade hon koncentrera sej, böt bara plats ibland.
Äntligen här!
Den här dagen har Viggo väntat på. Dagen då farsdagen kom till klubben. De har pysslat hemligheter en längre tid och han har inte försagt sej. Idag var han på kaffe med pappa och fafa. Hemligheten fick de också med sej hem.
På morgonen valde han noga ut sina kläder, det dög inte med vad som helst då det blev fest. En mycket glad kille kom hem till lunch med sin far. Det hade varit en lyckad tillställning.
En tisdag i solen
Det var minnsann riktigt skönt att sticka ut näsorna på förmiddagen. Solen sken och det kändes inte alls så kallt som termometern visade ( +1,5°C). Barnen sadlade cyklarna och vi styrde mot parken.
Allvarliga och fundersamma barn, då vi inte var ensamma i parken den här gången. Det var många fler som tagit sej ut solen.
Cyklarna som varit värda varenda peng fram och åter. Det bästa vi investerat i så där i barnprylsväg. På Polkuped finns balanscyklar och vanliga cyklar att beställa året om.
Några få färgklickar finns det kvar i naturen, men inte många.
Läkare och jordgubbar
Med stora JEE rop sprang barnen till bilen i morse. Vi åkte till moster och kusin, där vi var välkomna trots snuviga näsor. De extra glada tjuten orsakades delvis av att barnen skulle få vara en stund på tumis hos moster. Viggo och Elin säger tumis då de är utan mamma och pappa. Jag hade rådgivningsläkare, därav en timme utan mamma.
Jag smög in på rådgivningen, försökte andas så lite som möjligt, vill ju inte smitta ner andra. Tur nog, var väntrummet tomt när jag kom och när jag gick. Allt bra med bebben och allt i sin ordning med mamman. Förutom vissa krämpor som kommer och går. Min viktökning hade stabiliserat sej sen senast och således magens mått också. Dessa två har jag stressat lite över här sen senaste besöket.
Till mellis rörde vi ihop en jordgubbskvarg med systern. Något vi båda tänkt på morgonen, utan att veta om den andras tankar. Förutom den sammetslena kvargen gillade barnen de isiga jordgubbarna.
Elin höll sten hård koll på kusinens fingrar, som börjat slinka in i mun rätt ofta. Samtidigt passade hon på att kolla att det var rent bakom öronen och sjunga små grodorna för S. Tidigare konstaterade hon ”S tycka mej”. Sött så man smälter.