Inte det smartaste draget att besluta sej för att använda bilder från här och nu fotoutmaningen. Jag menar, vem vill dra ut kameran i detta gråa regnväder för att föreviga den vackra naturen som inte är så värst vacker just nu?

Så här såg det ut ute på gården idag. Den enda bilden jag tog med telefonen är på Aron som sitter mitt i vattenpölen och kastar sten. Natur det också förstås. Stunden innan låg han på mage och simmade i samma pöl. Ni kan gissa att han njöt.

Bilder likt denna hade jag gärna tagit fler av till utmaningen. Denna är från förra veckan, close enough. Imorgon blir sista bilden i naturfotoutmaningen och det det lovas lika grått väder som idag. Kanske det blir att köra en repris av utmaningen en annan gång, då naturen har mer at bjuda på än grått. Eller så ska jag ändra inställning och tycka att det är vackert och gärna fotografera novemberrusket.

Femte naturbilden är från dagens besök till pappas grav. Den vackra evighetsblomman har min farbror gjort.

Jag hade Elin med mej till graven. Hon var på pratsamt humör, som hon brukar. Hon funderade om de är mofas kompisar i gravarna bredvid. Jag svarade att kanske det. Hemma var jag tvungen att tillägga att han inte kände personerna då han levde. Jag läste namnen på personerna på gravarna för henne. En av gravstenarna är tom, hon menade att någon måste dö för att det ska skrivas ett namn där. Mycket riktigt. Och mofa får sällskap när någon annan dör. I bilen tyckte hon att det är tråkigt att mofa dött och hon inte fått träffa honom. Det tycker jag med. Alla dagar.