Barnen åkte några varv i den lilla backen vid vår bakgård. Och jag störde mej allra mest på att jag inte hittade det korrekta ordet för peffis/likuri. Anyone? Hittade också gammal ballong i buskarna. Känner igen den från nångång under förra året. Hoppsan! Men nu är den bortkastad.
Vi åkte till Js föräldrar på morgonen och passade på att klä oss för en stunds uteliv först. Det började med snöarbete, både på gräsmattan och på isen. Härligt då vädret var rätt varmt med bara typ -6 grader. Det var nästan så vi hade för mycket kläder på oss, men hellre så än att frysa.
Jag tyckte visst det var kallt igår. Jag tar tillbaka det. Nu först är det köld där ute, -20,7ºC på morgonen och för tillfället tre grader varmare. Vi har med andra ord tillbringat förmiddagen inne med gott samvete. Och en roligt förmiddagen har vi haft. Mer om den i andra inlägg.
Av någon anledning kändes det extra kallt att gå iväg till klubben, även om graderna på termometern visade lika kyligt som hittills, -13,7ºC om jag kommer rätt ihåg. Barnen roade sej med att göra snöänglar i den fina pudersnön som fallit under natten före vi promenerade iväg. När jag och Elin lämnat Viggo på klubben fortsatte vi till syster/moster och kusin. Väl framme var vi rätt frusna. Elin om tår och fingrar, jag om låren. Efter en stund i värmen tinade vi som tur. Extra skönt då vi inte behövde bege oss ut för att hämta Viggo, det skötte mostern om.
Det är en njutning för ögat att promenera till och från klubben i detta vackra vita vinter landskap. Många foton blir otagna på vägen, mitt sällskap orkar inte stanna så mycket vid varje snöigt grässtrå. Idag passade jag på att knäppa några i all hast.
Vi åt ett ordentligt mellanmål och gick ut i backen medan det ännu var ljust. Solskenet från dagen var borta och himlen täcktes av ett tjockt molnlager. Vädret var skönt, inte för kallt eller blåsigt. Det var folktomt i båda backarna vi besökte. Den övriga familjen njöt av att åka, jag nöjde mej med att fotografera dem. Eller försöka, fick inga inställningar vettigt där ute. Försökte skynda då fingrarna frös fort. Egentligen hade jag gärna åkt jag med, men kroppen och jag har inte varit på samma blad i boken idag, om vi säger så.
Det får gärna snöa lite mera. Det finns rätt magert med snö i backarna och sanden /gruset skrapar sönder kälke och pulka. Vi sparar ännu den kälken barnen fick i julklapp och fortsätter slita sönder pulkan och min gamla stiga.
När vi var färdiga med åkandet lektes det en stund i lekparken varpå vi tog en kort runda i skogen. Barnens kinder blev rosigt röda och alla njöt av den friska luften. Till slut tyckte Elin det var dags att gå hemåt. Hemma värmde vi kakao som mättade magarna tills den sena middagspizzan blev klar.
Gick ut en sväng med kameran på balkongen på förmiddagen. Vackert värre! Hade varit ett fint väder att ströva ute i naturen. Men det fick bli till en annan dag.
Värst vad det har varit kallt precis hela dagen lång. Samtidigt har det varit otroligt vackert. På morgonen möttes vi av en vacker rodnad då vi promenerade till klubbarna. På dagen när vi traskade hem var det ett minst lika vackert solsken och snön gnistrade överallt.
Jag kommer inte ihåg när det senaste har hänt. Att jag frivilligt och gladeligen klär oss ut på eftermiddagen en vardag. (Hittills har det ju varit mörkt klockan tre och oftast regnat också) Denna måndag hände det och med trevligt sällskap blev det ju ännu bättre än annars. Den lilla backen bredvid vår bakgård fungerade fin fint för barnens åk. Kul med en lite knall som duger åt barnen så här nära. För hårdare farter får vi gå några hundra meter, inte illa det heller.
En underbar vinterdag! Det är länge sedan jag njutit som jag gjorde idag då vi gick till och från klubben. Visst nöp den kalla blåsten lite i kinderna, men det gör inget. Det var vackert, det knarrade under skorna och solen sken. Vad mer kan man begära? Till råga på allt fick jag hem en Viggo som strålade i kapp med solen. De hade haft utedag på klubben, ute i tre timmar, förutom mellanmålspausen i tamburen. De hade åkt pulka och peffis (eller vad det nu sen heter så där på riktigt).
