Där i vedliders knuten står barnen cyklar på rad. Tre Pukyn och en Nopsa. Två balanscyklar och två trampcyklar. Alla fyra i användning.
I förmiddags tog vi en kort runda med två av fyra cyklar. Viggo cyklar fram på sin 18″ och Elin sparkar iväg på den största balanscykeln från Polkuped. Aron skuffade Plastokärra, pausade ibland och fick skjuts.
Det är skönt att gå här ute på sandvägen, det är så tyst, om inte egna barn räknas, och det är så lugnt. Samtidigt är det lite trist då det inte finns trottoarer med andra människor. Känns att allt folkvett rinner ut ur oss alla här. Får bara kämpa extra mycket med allt som gäller trafiken bara.
På egen gård bytte Aron ut kärran mot den minsta balanscykeln. Ja, hjälm ska han ha, men den hann inte ut idag. Han promenerade fyra steg med cykeln och var färdig. I slutet av sommarn, senast, tror jag han lärt sej hur det ska göras. Om längden hans räcker till.
Elin övade att cykla med trampcykeln. Bara hon vågar och litar på sej själv cyklar hon själv med cykeln. Nu är hon för nervös och vill absolut inte falla omkull. J skruvade fast ett handtag för oss vuxna att hålla i, så behöver vi inte hålla i sadeln för att hjälpa henne. Nu gäller det att öva öva öva i hennes egen takt.
Ni är nog äkta Pukyambassadörer ni! Och nog har dina barn växt under vintern också 😉 Herregud, ska Aron snart börja cykla han också! Fin vår åt er!
Tack för de orden Eva! Pukyn pratar jag varmt om åt alla som vill och inte vill höra. De bästa cyklarna. Aron promenerar ännu med cykeln, men får se vad sommarn för med sej. Fin vår åt er också!