Fram med motorsågen

Under veckoslutet plockade J fram motorsågen och började röja i backen bredvid huset. All asp ska bort, alla träd som mår dåligt ska bort och jag hoppas vi avslutar med en snygg sluttning. En sluttning som ser vårdad ut, men ändå lite skogig.

Barnen var inte lika intresserade av att bära kvistar och stockar. De koncentrerade sej på att blanda gegga för det mesta. De där Didriksons dräkterna har varit fenomenala på vår blöta gård nu under helgen. Under vintern och vårvintern har de fungerat som regnkläder på dagis.

Högen med stockar växte sej rätt stor under söndagen. Så skönt att få jobba och se resultat på en gång.

Share on FacebookPin on PinterestShare on Google+Tweet about this on Twitter

De ivriga biltvättarna

Vår bil var smutsig upp till fönster och behövde en snabb dusch. Som tur har en bil flera sidor, det räcker bra till alla ivriga som vill spola med slangen. Jag kommer ihåg att de förra sommarn stod på rad redo att börja då det blev prat om biltvätt. Ivern verkar sitta kvar. Inkommande sommar har vi biltvätten under kontroll. Det är bara att luta bakåt i solstolen under tiden. *smile som skrattar så tårarna rinner*

En liten parentes, Aron var dyngsur i ena stövel och båda handskarna då han envisades med att fånga vattenstrålen. Hur nöjd som helst trots det.

Share on FacebookPin on PinterestShare on Google+Tweet about this on Twitter

Sol på kinderna

Vilket härligt vårväder det varit. Okej, inte i dag då det regnat och blåst, snön har nog smultit nu också. De övriga dagarna har varit sol som värmer kinderna. Väder som gör att jag skyndar hem från jobbet för att få vara ute med familjen, som igår. Vår och sol, jag är så redo nu.



Share on FacebookPin on PinterestShare on Google+Tweet about this on Twitter

Jedi på besök

Förra helgen hade vi min bror och Jedi på besök. Våra barn är inte helt bekväma och avslappnade med en hund i närheten. En del av dem är räddare än andra. Den äldsta är mest avslappnad och gillar att klappa och leka med hundar. Eller åtminstone Jedi och Wanda.

Vi var ute på gården i söndags då N och Jedi kom. Bra för alla att Jedi fick leka av sej ute före vi gick in. Barnen var mycket nöjda då vi har arbetsytor i köket som tål att sitta på. Stundvis satt de alla tre uppe och Jedi ville förstås med han också.

Vi tvingar självklart ingen av dem att våga mera än de själva vill. Vi bär de barn som behövs för att de ska kunna röra sej hemma medan vi har hund på besök. Vi vill inte heller alla gånger be hundarna stanna hemma. Det går inte att bli van med hundar om man inte ibland hamnar umgås eller vistas i samma rum. Då tycker jag det är fint att det i familjen finns hundar. Jedi kallas för kusin här av barnen. En fyrbent släkting att börja våga vistas med.

Det blev en hel del lek inne hos oss med Jedi. Jedi hade med sej en boll vi kastade åt honom och han sprang och fångade. Bra träning för honom att hämta tillbaka och släppa medan barnen hoppa av iver. Bra för våra barn att få se hur han leker, hur han ser ut och låter då han leker. För visst är det fart på och kan låta mycket. Alla barnen ville till slut vara med och kasta bollen. En del av dem riktigt många gånger, så det nästan blev gräl om vems tur det var.

Share on FacebookPin on PinterestShare on Google+Tweet about this on Twitter

En palm har flyttat in

Då jag fyllde år fick jag en krukväxt av min syster. Jag fick en palm, en mycket snygg sådan. Som jag nu ska göra mitt yttersta att hålla vid liv. Krukan valde vi tillsammans med Elin på Plantagen. Vi båda var inställda på en svart eller vit kruka. Till slut fastnade vi överraskande nog för den här gråbruna. Nu är vi riktigt nöjda med valet. En annan pall under växten så blir det prima. Eller kanske får den stå på golvet. Vi prövar oss fram.

Share on FacebookPin on PinterestShare on Google+Tweet about this on Twitter

Jag ger inte upp, bara så ni vet.

Det går trögt, motvilligt trögt, här på bloggen. Jag är inte villig att ge upp. Det är normalt skönt med den egna stunden då bilder gås igenom, redigeras och korta texter skapas. Min egen lilla stund, min hobby. Just nu känns kvällarna för korta, tiden tar slut före jag ens hinner tänka blogg. De kvällar det finns tid ekar det tomt i huvudet.

Jag låter det ta tid, det svänger igen. För jag vill att det ska svänga. Jag vill visa er glimtar från vårt hem där bland alla vardagsinlägg. Det ska kanske handla om vår ”kundtoalett”, om grönväxterna som ska få en chans att överleva och barnens rum. Eller något helt annat.

Före jag välkomnar mars här på bloggen tar vi en bildbomb från fastlagssöndagen i slutet av februari. Det var en skön dag med bullabakning, pulkabacken i flera omgångar samt trångt och trevligt kring vårt matbord då syster med familj, mamma&E samt bror var samlade. För att inte glömma Jedi-hunden som ett av tre barn gärna lekte med där ute.







Share on FacebookPin on PinterestShare on Google+Tweet about this on Twitter

Brasan i snön

Efter en dag i bilbutikerna, vår skoda överlevde inte heller hjortkrocken, var det otroligt skönt att möta kvällen ute tillsammans med familjen.

När vi började åka i backen var snön orörd och solen höll på att gå ner. Efter flera åk löpte det redan jätte. Lycka att vi har en alldeles egen pulkabacke på gården.

När solen slukades av träden och snön blev mera blå än vit tände vi en brasa. Att sedan sitta runt den öppna elden fick en att längta till varmare kvällar. Visst var det mysigt så här också, allt har sin charm. Till kvällsmål grillade vi korv över glöden.

Nu när vattnet droppar från stuprännor och snön smälter med fart känns det fint att ha tagit vara på tillfället då vi hade vinter på veckoslutet.

Share on FacebookPin on PinterestShare on Google+Tweet about this on Twitter

Mitt sportlov

Barnen har sportlov hela veckan. De får ha sällskap av momi, moster&kusiner samt farföräldrar. Jag har haft ledigt idag och har fått ha sportlov med dem alla tre en dag. Så skönt med en ledig dag mitt i veckan eller i början av veckan. Danni skrev exakt det jag tänker om dessa lediga vardagar: LYX!

Vad har vi gjort på vår lediga dag? Sovit länge, jo nej, vem vill sova bort lovet liksom!? Jag är trots allt glad att klockan visade 7.18 och inte 5.34 då Aron vaknade första gången idag. Egentligen fick jag väl sovmorgon.

Efter en lugn morgon var vi ute i snön en stund före vi åkte till simhallen med mamma/momi. Lycka att hon skiftesjobbar och hade möjlighet att få ledigt några dagar just sportlovsveckan för att vara med barnen. Våra tre musketörer har blivit rena vattenmonster nu i och med Elins simskola. De som tidigare inte gillat stritt i ansiktet doppar huvudet och dyker frivilligt efter ringar i bassängen. Det är extremt roligt att besöka simhallen med dem just nu.

Share on FacebookPin on PinterestShare on Google+Tweet about this on Twitter