Jag kan då inte klaga på att inte ha påhittiga barn. Lastbil, snöre och cykel är allt som behövs för att få till ett släp till cykeln. Fungerar både på balanscykeln och på trampcykeln. Skräller över hela grannskapet gör det och roligt har barnen.

Det går också att använda plastos gåvagn som cykelkärra för lillebror. Båda gillade sin plats i leken. Storasyster drömde också om en stol på sin cykel lillebror kunde sitta i.

Jag har skrivit om det förut, men jag gör det igen. Om syskonen och deras gemenskap. Den yngsta vill allt som oftast vara med i de äldres lekar. Mellanbarnet har gärna den lilla med sej. De två leker fint ihop. Hon har säkert märkt att då är det hon som får styra. Han nickar allt som oftast och gör som han tror att han ska göra.

Den äldsta vill de flesta gånger inte ha minstingen med. Vissa gånger ska han få vara själv och andra gånger får de öva på att leka tillsammans eller i samma utrymme. Ibland händer det att den yngsta och den äldsta gör något tillsammans helt på eget initiativ. Då är det bara bäst att stå alldeles tyst och iaktta det hela.

Den yngsta är de flesta gånger mycket nöjd då han får hänga med i de äldres gemensamma lekar. Han kan svansa efter dem utan att ha en egentlig roll, men inte heller bli bort körd. Då är han så lycklig. Han kan kolla noga hur de gör och göra lika han med. Tänk vad allt han lär sej av dem utan att de äldre ens försöker lära honom.