Ett snabbt hej på julaftonskväll. Vi önskar er en God Jul!
Kategoriarkiv: Sagoborgen
Dagen före julafton
Dessa dagarna före jul är pirriga, stressiga, lååånga, speciellt för barnen. Deras humör går i häftigare berg-o-dalbana än normala dagar. De retas med varandra då de inte vet annat. Samtidigt kan de sitta tätt intill varandra vid matbordet, nästan gräla om vem som sitter närmast vem, bara för att de vill vara nära.
Idag packade jag mina yrväder i bilen och körde till mina farföräldrar för att önska dem god jul. På hemvägen kurvade via gravgården och önskade pappa/mofa god jul. Mysigt där med alla tända ljusen, kommer säkert att vara ett hav av ljus imorgon. Vackert.
Nu när barnen har somnat ska vi ännu slå in de sista julklapparna och passa på att andas in lite julstämning.
En julig utfärd
Jag och barnen hoppade på tåget till Helsingfors i eftermiddags. Ett smartare val hade varit att ta bilen någonstans närmare centrum, för vi var knappt i Esbo då det frågades när vi är framme. Tågresan var som tur det enda som var små jobbigt under vår utfärd.
Vi mötte upp J i stan och gick till Stockmann för att kolla in julfönstren. Legovärlden var klar favorit för alla tre. Aron hade gärna stått kvar hur länge som helst.
Det blev middag på restaurang och vi klarade oss igenom den vistelsen på gott humör, även om vi fick vänta på maten en stund.
Mätta i magen gick vi längs Alexandersgatan till Senatstorget på marknad. Så mysigt och stämningsfullt där bland alla små butiksstånd med fin belysning och musik.
Ingen ville åka karusell, vi stod och tittade på den en stund bara.
Upp för Domkyrkans trappor klättrade de alla tre små mer än gärna. Stod sedan uppe och beundrade utsikten. Med mitt hjärta i halsgropen gick de raskt ner igen.
En småsvettig tågresa senare var vi lyckligt hemma i Kyrkslätt igen. Alla vakna hela bilresan hem, även om klockan var över åtta. Vilken utfärd säger jag bara. Så lyckat!
Ps. Bråkade lite med gårdagens inlägg då bilderna inte syntes på ipaden. Kan finnas flera inlägg längre bak som inte har bilderna i skick. Säg till om ni märker något strul.
Fjärde advent
Redan den sista advent, tre dagar och sedan är julafton här. Tiden flyger fram. Trots det tror jag inte vi behöver stressa före jul. Åtminstone inte mera stress än normala dagar.
Vi började dagen med ett besök i simhallen, hela familjen. Aron vägrade sätta foten i barnbassängen, vattnet är ju kallt som tusan. Från babybassängen, den med delfinen som spottar vatten, ville han helst inte komma bort alls. Lovade honom att vi tar ett nytt besök till simhallen snart. Efteråt åkte jag och barnen hem till min mormor.
På kvällen tog vi ännu in granen och dekorerade den. Nu saknas bara pepparkakorna från den. Jag tror bestämt det kommer att ligga kristyr och franska pastiller i julkalendern imorgon.
Fullt hus
Vi har haft huset fullt med kusiner idag. En liten stund var barnens alla kusiner samlade här. Roligt. När läget normaliserades var det bara våra barn och systerns barn hos oss, och momi förstås. Vi skickade iväg systern med man på julkonsert och tog hand om barnaskaran under tiden.
Hur vi har haft det? Mycket bra, mycket bättre än jag vågade önska. Men vi var ju tre vuxna på fem barn då också. Vi har hunnit med mycket lek och bus. Passade också på att fixa jultårtor och värma glögg, mmmmmums. Gillar förresten den vita amaryllisen jag köpte i torsdags. Meningen var att köpa vita hyacinter, men hittade inte i prisma.
Årets julgran sågad
Så fort det blivit ljust där ute, i detta fall efter klockan nio, var hela familjen ute på gården. På schemat stod såga ner julgran, en åt oss och en åt famo och fafa. Jag och barnen hade redan tidigare kollat igenom utbudet och märkt potentiella granar med en band. Nu var det bara att välja av dem. Viggo var till stor hjälp, då jag bara fotograferade och inte deltog annars. Han var ivrigt med och skuffade omkull granarna och bar till garaget med oss.
Nu tar vi jullov
Så har vi klarat av höstterminen på förskolan och på dagiset. ”Hemma bra, på förskolan bäst” för att citera min son. Det känns som hundra år sedan jag senast var på förskolan sade han en helt vanlig söndag. Nu ska han vara ledig tre veckor.
Jag ser framemot ledigheten. Att inte behöva skynda och tjata alla morgnar känns underbart. För joo, jag har stressat otroligt för att få iväg oss i tid, tycker inte om att bli sen. Och när jag stressar blir jag lätt irriterad och otålig och allt annat otrevligt. En dum mamma som min dotter sade en kväll. Så nu vill jag försöka ladda batterierna för att klara av slutspurten av detta liv som semi-ensam mamma med barnen. För en vill ju inte vara en dum mamma på heltid.
I början på nästa år blir J pappaledig tills Aron nästan blir 2 år. Detta innebär att han kommer att bygga dagtid och vara mera med oss på kvällarna. Känns skönt att kunna vara två vuxna hemma och dela på vardagen. Känns som en mjuklandning på det nya året.
På middag
Förra året i augusti flyttade vi från vårt radhushem. Barnens första hem. Vårt första gemensamma hem. Hemmet som var beläget i det bästa tänkbara bolaget tack vare underbara grannar. Det jag ännu också saknar, förutom promenadavståndet överallt, är grannarna.
Så blev jag bjuden med på lillajulsmiddag med kvinnorna från gården. Jag var snabb att tacka ja. För visst är det härligt att få träffa dem igen, även om vi bara var fem kring bordet idag. Maten på Bistro O mat var lika god som alltid.
De små tårna
Mitt lilla kassabiträde envisades att gå med bara ben. Jag frös istället för honom även om jag hade yllesockor på mej. Små och söta är hans tår. Och kalla.
Jag köpte förresten ett duplo flygplan av honom, modell propellerplan, som kostade 884€! Sjukt dyrt, kan inte varmt rekommendera hans affär för er andra.
Luciadagen
Till eftermiddagen åkte vi hem till vännerna för att umgås efter en lååååång paus. Vi åt middag som ingen av oss behövde koka. Uppskattat av stor som liten.
Till efterrätt blev det mini jultårtor, vilken genialisk idé, och glögg. Sedan åkte vi tillsammans för att se Kyrkslätt Lucia skrida ner för kyrkans trappor.
Stämningsfullt och vackert med vit mark och allt. Elin var lite besviken då de inte sjöng någonting alls. Familjen åkte hem medan jag stannade i matbutiken och handlade nödvändigheter.
Hemma möttes jag av ett Luciatåg med den vackraste Lucia och de finaste stjärngossar. Lyckotårtar för den fina familj jag har.