Vi har haft en brun lurvig matta på golvet i vardagsrummet. I långt över ett halvt år har mattan varit borta, den var inget praktiskt underlag för tågbana eller småbilar. Vi har letat efter en ny som inte har så långt lurv. Men det har inte varit en lätt match att hitta en vi båda gillar.

Förra veckan visade jag igen upp en bild på en matta, som igår flyttade hem till oss. Nu ligger mattan på golvet, barnen har godkännt den och vi föräldrar ska ännu bli vana att ha den vänd på den här leden. Ser ni vägnarna och övergångställena på mattan? Vi behöver ingen bilmatta, denna fungerar hur bra som helst visade Viggo igår.

Praktiskt med en vit matta i vårt hushåll. Den är lätt att dammsuga, det har vi redan hunnit pröva. Samtidigt är den säkert lika lätt att smutsa ner.

Tog in några kvistar från en björk i veckan. Det blev aldrig att dekorera dem inför påsken. Bra så, kvistarna har dekorerat sej själv i vackert ljusgrönt.

Så nätta små musöron som slagit ut. De växer dessutom jätte fort. Det är en stor skillnad från idag på morgonen till nu på dagen.

Igår tog vi pajen och muffinsarna under armen och besökte Mommi. Kaffebordet dukades med olovligt mycket godsaker och magen blev för mätt.

Bilarna och legona plockades fram så fort vi kom innanför dörren. Det är alltid lika roligt att sitta några timmar i det här rummet. Rummet som förut kallades tv-rum, som Viggo igår döpte till lego-rummet.

Påsken lider mot sitt slut. Men hinner ännu önska Glad Påsk! Vi har njutit av ett lite längre veckoslut.

Jag har sagt det förut, Elin vill gärna äta själv. Hos min mamma får hon göra det, mer än gärna. Då behöver jag inte städa bort all mat hon kastat omkring sej. Då behöver jag inte bry mej om den klibbiga potatisen som fastnar på matstolen.

Det finns någon annan som gör det jobbet. Gör det utan att klaga och dessutom gör det bra. Bara tork med trasa efteråt och matstolen är ren igen.

Efter veckoslutet inne och snöfallet i början av veckan var det härligt att gå ut idag.

Blå himmel

Solen värmer och smälter snön

Sandlekar

Vackra isdroppar

Det kändes nog hopplöst en liten stund. Som om vi aldrig skulle bli kvitt den där spysjukan. Men idag har ingen kräkts eller känt sej dålig, bara kraftlösa och hängiga individer.

Nu välkomnar vi påsken med öppna armar, tills dess håller vi låg profil för att inte smitta ner någon annan.

Vi har en gemensam syssla det här veckoslutet, vår familj. Vi är alla sjuka. Och inte vilken sjukdom som helst, utan spysjuka. Fy bubblan helt enkelt! Fredag-lördag natt var det Viggo som började och vi andra har kommit efter. En del spyr, andra inte. Alla har ont i magen. Så på det viset. Hoppas på ett trevligare familjeprogram under påsken.