Att sitta och blogga en torsdag morgon är inget som händer till vardags. Då det är helgdag mitt i veckan får det bli ett undantag. Jag fick sovmorgon då Aron sov till 6.15, början av veckan visade klockan 5 någonting då han tagit morgon.

Igår hälsade Aron och jag på hos kusinerna. Det skiljer 6 månader på dessa klätterapor och det är fint att se dem trivas i varandras sällskap. Här hemma blir det ofta prat om kusinen och det frågas om nästa träff.

Efter förskolan och dagis åt vi mellanmål ute i solen. Sedan var det lek fram tills potatisen behövde kokas för middagen. Ingen av oss var jätte ivrig på att gå in från sommarvädret.

När solen höll på att gå ner bakom trädtopparna gick jag ännu ut på en powerwalk. Fick ett infall där under promenaden och sprang en liten sträcka också. Det är inte alls typiskt mej, men alltid går det att lära sej nytt tänkte jag. Denna gång handlade det om några hundra meter, det är en början det också. Det var vår onsdag, som kändes som fredag, och imorgon är det fredag igen.