Vi började med att tryggt leka med båtarna i sandlådan. Stackars båtar bara som blev begravda i sanden gång på gång.

På eftermiddagen klädde vi barnen i skrikiga flytvästar och promenerade ut på bryggan. Vår ivrighestgrad varierar. Den yngsta vet inte vad som komma skall, hon har inte åkt båt förut. Den äldsta (alltså jag) tycker det ska bli kul. Han mitt i mellan tycker det ät spännande, skrämmande och roligt. Allt huller om buller.

Viggo väntar på att få gå ombord.

Hamnens största segelbåt och ett vackert solsken.

Elin och kaptenen för dagen.

Här kommer utfärdens bästa förklaring. Det är lite som en skate men i vattnet. Nej, mera som en snowboard i vattnet. Alltså det är ju en wakeboard. Varför göra det lätt när man kan göra det svårt. Antar att min son inte har en aning om vad jag försökte förklara.

Jag antar att vi kollar på samma wakeboard.

Vi såg en segelbåt som faktiskt använde seglen.

Så styrde vi tillbaka mot hamnen igen. En skön utfärd på alla sätt. Viggo stundvis lite skeptisk, mest mot farten. Elin stundvis lite knarrig, blev säkert tråkigt.