Hittills har Aron suttit i famn, mellan fötterna på en vuxen eller med annat stöd av vuxen. Då han har haft tid att sitta alltså. Han är typen som värdesätter rörelse framom sittandet, precis som sina syskon. Nu har han haft lite tid att stanna upp och sitta. Det går att släppa taget, han sitter stadigt. Vingligt blir det då han inte sitter stilla och smällar är oundvikliga, men går att mildra med kuddar. Tänk att liten blivit så stor att han sitter själv.