Jag hade inte hjärta att avbryta Elins och Viggos lek på dagen för att få ut Elin för vilan. De hade bäddat ner sej på varsin madrass i sitt rum med en massa filtar och mjukisdjur. Där låg de och lekte och lyssnade på en saga från en CD-skiva. När leken tog slut var klockan redan för mycket för ett sovpass för Elins del. Vi mös ner oss tre i soffan med två böcker istället.

Under eftermiddagen blev jag igen påmind att Elin mår allra bäst av att sova en stund på dagen. Två trötta barn som stundvis retar varandra riktigt på avsikt är inte det bästa som finns (däremellan leker de som inget hänt). Mitt tålamod och mina nerver klarar inte allt. Varför är det förresten så svårt att sluta tjata och själv stiga ut ur den där dåliga fiilisen. Jag fick som tur ut oss. Räddningen kan jag tro. En kort promenad envisades jag att vi började med. Sedan lekte de på gården tillsammans och på skilda håll. Barnens farmor gjorde oss sällskap och det om något var skönt.