I vissa fall känns fyra timmar som en halv evighet. Så var det för Viggo idag. När klubben tog slut började han vänta och den väntan tog slut fyra timmar senare. Då kom äntligen J och E till oss. Efter det lektes det i en dryg timme, tills det var middags dags för kompisarna. Det var en mycket skön timme må jag säga. Jag behövdes inte till mycket under den tiden.