Likt halva kommunen besökte vår familj simhallen så fort den öppnade dörrarna. Aron var som en fästing, fastklistrad i nån av oss föräldrar. När han äntligen fick komma i babypoolen hade han helst simmat där hela dagen. Då var den övriga familjen redan färdig. Nästa gång ska han få plaska på i den bassängen en lägre stund, han trivs inte i den kalla barnbassängen alls.

De äldre klarar av det svala vattnet i barnpoolen. De har båda gjort stora framsteg och är rätt modiga redan. Inga dykande delfiner ännu, men de rör sej glatt omkring i vattnet. Viggo överraskade oss alla med att ta sina första simtag utan simfenan på ryggen. Ni kan tänka er att vi var de stoltaste föräldrarna just där och då. Tänk, snart har han lärt sej simma. Och självklart simmades det i den varma terapibassängen som kändes som en överfull kastrull för det mesta.