Vi klättrade högst upp på berget bakom huset med barnen. Så skönt att få lufta hjärnan efter minimalt med utevistelse under veckan. Det var riktigt halt att balansera längs omkull fallna stammar, men ingen klagade. På toppen tog pausade barnen med nötter och russin för att orka leka en stund. Kändes som vi vart långt in i skogen, samtidigt som vi såg hustaket nästan hela tiden. Bilar hörde vi också köra längs stora vägen. Och korpen kraxade förbi oss några gånger medan katten jamade på ett nära avstånd.