En vecka går fort. Alldeles för snabbt. Tidigit på morgonen går bussen mot flygfältet. Inget jag ser framemot, men ett måste för att komma hem. Den äldre av söner vill helst slippa flyga. Antingen stanna här eller ta båten hem. Vet ni, det blev inget dopp i medelhavet för mej. För mulet och vågigt. Något att vänta på till nästa gång.   
De sista bilderna på resans barn i kvällssolen. Imorgon kväll får vi träffa pappan. Honom har vi saknad under veckan.