Ibland kan han vara allvarlig och fundersam, vår Aron. Däremellan skrattar han så han får hicka. Eller gör prutt ljud och bubblor med munnen. Vår babys har gått och blivit stor. Han vrider sej i konstiga ställningar för att kunna följa med de större barnen. Han har ett speciellt gråt då han blir rädd eller får ont. Han hålls inte stilla på en filt nu mera.

Och sist men inte minst. I dag är dagen då Aron vände sej från rygg till mage för första gången. Det har varit alldeles jätte nära hur länge som helst. Men om inte huvudet har vägt för mycket har ena armen varit i vägen. Plötsligt hände det där på köksgolvet. Jag hade lagt honom mitt på filten på rygg. En stund senare kommenterar Danni något om att han ligger på mage. Jag bara vah!? då har han vänt sej, för jag lade honom på rygg. Så var den första gången undanstökad utan publik, helt i lugn och ro.