Hur underbart det än är att barnens lek blivit mycket mer självständig och påhittig på senaste tiden, kan jag inte låta bli att smått ogilla kaoset de lämnar efter sej. Men i denna vågskål väger nog leken och glädjen mer än oredan efteråt. Det går alltid att plocka undan och det brukar vi göra tillsammans. Det inte som att resten av hemmet heller är det prydligaste heller.

Sjörövarlek, koija i soffan, duplo hus bygge. Allt runt omkring.

Här vet jag inte vad de lekt, men roligt lät det.

Samtidigt kan jag passa på att visa det kaos som råder på ytor vi vuxna rår över. Inget att vara stolt över precis. Högar av saker här och där. Mycket väntar på att nån ska plocka och ställa till rätta. Ibland klarar jag av se på det här, ibland är jag tvungen att plocka direkt. Idag har jag haft på skyddsglas som skickligt ignorerat allt. Får se hur det är imorgon.