Vi var då alltså hemma hos vänner på eftermiddagen. Och en så otroligt skön eftermiddag det blev. Pojkarna hittade ett gemensamt språk och leken kunde börja. De trivdes i barnrummet på övrevåningen och lekte bland annat med ett sjörövarskepp.

I nedre våningen hittade flickorna också varandra småningom. De rutschade och lekte på Liikkurin och försökte lite busa tillsammans. Samtidigt fick vi veta mer om den fina prylen av Leena som är en av eldsjälarna bakom Liikkuri. Jag blev bara mer ivrig på en egen!

I bilen på hemvägen önskade Viggo att vi snart igen kan åka hem till dem. Det ska vi absolut göra.