Idag hände det, jag gav upp kampen mot alla leksaker och saker som ligger överallt. Jag vägrade plocka undan efter hand barnen drog fram. Jag tjatade inte på dem att plocka undan heller. Detta beror delvis på att snuvan har invaderat min näsa. (Viggo och Elin börjar ju vara friska, så det är ju klart det är min tur) Och delvis på att jag bara inte hade lust att städa och plocka så värst mycket idag.

Här ser det ännu rätt hyfsat ut. Gissa om jag i smyg väntar på att slippa denna leksaksmängd i vardagsrummet? Samtidigt som jag inte vill att barnen ska växa allt för fort.

På eftermiddagen hördes skratt och glädjetjut om vartannat från tamburen. Ingen av oss vågade gå och kolla genast, men vi såg att kläder flög. När det enda som hördes var ljudet av småsten i en tom låda var det självklart. Viggo hade tömt lådan med utekläder samt lådan med vantar, handskar, halsdukar, mössor etc på golvet. Elin satt på golvet mitt bland allt och försökte klä på sej.

En djup suck. Detta kaos blev på golvet tills barnen hade lagt sej. För att se något positivt med detta, jag fick bort för små regnbyxor, vantar och mössor samtidigt. Och en ordning i lådorna tills i morgon på morgonen.

Nu är vardagsrums golvet framme igen. Bilarna, legona och allt annat på plats. Ina har stupat mot bilkorgen. Jag känner mej lite som hon ser ut, sönder och sliten för idag. Som tur är det bara sängen som kallar, inget annat behöver göras mera idag.